2 Reis 14

1 I Joas', Joahas' sons, Israels konungs, andra regeringsÄr blev Amasja, Joas' son, konung i Juda.

2 Han var tjugufem Är gammal, nÀr han blev konung, och han regerade tjugunio Är i Jerusalem. Hans moder hette Joaddin, frÄn Jerusalem.

3 Han gjorde vad rÀtt var i HERRENS ögon, dock icke sÄsom hans fader David; men han gjorde i allt sÄsom hans fader Joas hade gjort.

4 Offerhöjderna blevo likvÀl icke avskaffade, utan folket fortfor att frambÀra offer och tÀnda offereld pÄ höjderna.

5 Och sedan konungadömet hade blivit befÀst i hans hand, lÀt han drÀpa dem av sina tjÀnare, som hade drÀpt hans fader, konungen.

6 Men mördarnas barn dödade han icke, i enlighet med vad föreskrivet var i Moses lagbok, dÀr HERREN hade bjudit och sagt: »FörÀldrarna skola icke dödas för sina barns skull, och barnen skola icke dödas för sina förÀldrars skull, utan var och en skall dö genom sin egen synd.»

7 Han slog edoméerna i Saltdalen, tio tusen man, och intog Sela med strid och gav det namnet Jokteel, sÄsom det heter Ànnu i dag.

8 DÀrefter skickade Amasja sÀndebud till Joas, son till Joahas, son till Jehu, Israels konung, och lÀt sÀga: »Kom, lÄt oss drabba samman med varandra.»

9 Men Joas, Israels konung, sÀnde dÄ till Amasja, Juda konung, och lÀt svara: »Törnbusken pÄ Libanon sÀnde en gÄng bud till cedern pÄ Libanon och lÀt sÀga: 'Giv din dotter Ät min son till hustru.' Men sedan gingo markens djur pÄ Libanon fram över törnbusken och trampade ned den.

10 Du har slagit Edom, och dÀröver förhÀver du dig i ditt hjÀrta. Men lÄt dig nöja med den Àran, och stanna hemma. Varför utmanar du olyckan, dig sjÀlv och Juda med dig till fall?»

11 Men Amasja ville icke höra hÀrpÄ, och Joas, Israels konung, drog dÄ upp, och de drabbade samman med varandra, han och Amasja, Juda konung, vid det Bet-Semes som hör till Juda.

12 Och Juda mÀn blevo slagna av Israels mÀn och flydde, var och en till sin hydda.

13 Och Amasja, Juda konung, son till Joas, son till Ahasja, blev tagen till fÄnga i Bet-Semes av Joas, Israels konung. Och nÀr de kommo till Jerusalem, bröt han ned ett stycke av Jerusalems mur vid Efraimsporten, och dÀrifrÄn Ànda till Hörnporten, fyra hundra alnar.

14 Och han tog allt guld och silver och alla kÀrl som funnos i HERRENS hus och i konungshusets skattkamrar, dÀrtill ock gisslan, och vÀnde sÄ tillbaka till Samaria.

15 Vad nu mer Àr att sÀga om Joas, om vad han gjorde och om hans bedrifter och om hans krig mot Amasja, Juda konung, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

16 Och Joas gick till vila hos sina fÀder och blev begraven i Samaria, hos Israels konungar. Och hans son Jerobeam blev konung efter honom.

17 Men Amasja, Joas' son, Juda konung, levde i femton Är efter Joas', Joahas' sons, Israels konungs, död.

18 Vad nu mer Àr att sÀga om Amasja, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

19 Och en sammansvÀrjning anstiftades mot honom i Jerusalem, sÄ att han mÄste fly till Lakis. DÄ sÀndes mÀn efter honom till Lakis, och dessa dödade honom dÀr.

20 Sedan förde man honom dÀrifrÄn pÄ hÀstar; och han blev begraven i Jerusalem hos sina fÀder i Davids stad.

21 Och allt folket i Juda tog Asarja som dÄ var sexton Är gammal, och gjorde honom till konung i hans fader Amasjas stÀlle.

22 Det var han som befÀste Elat; ock han lade det Äter under Juda, sedan konungen hade gÄtt till vila hos sina fÀder.

23 I Amasjas, Joas' sons, Juda konungs, femtonde regeringsÄr blev Jerobeam, Joas' son, konung över Israel i Samaria och regerade i fyrtioett Är.

24 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke frÄn nÄgon av de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.

25 Han Ätervann Israels omrÄde, frÄn det stÀlle dÀr vÀgen gÄr till Hamat Ànda till Hedmarkshavet, i enlighet med det ord som HERREN, Israels Gud, hade talat genom sin tjÀnare profeten Jona, Amittais son, frÄn Gat-Hahefer.

26 Ty HERREN sÄg att Israels betryck var mycket svÄrt, och att det var ute med alla och envar, och att Israel icke hade nÄgon hjÀlpare.

27 Och HERREN hade Ànnu icke beslutit att utplÄna Israels namn under himmelen; dÀrför frÀlste han dem genom Jerobeam, Joas' son.

28 Vad nu mer Àr att sÀga om Jerobeam, om allt vad han gjorde och om hans bedrifter och hans krig, sÄ ock om huru han Ät Israel Ätervann den del av Damaskus och Hamat, som en gÄng hade tillhört Juda, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

29 Och Jerobeam gick till vila hos sina fÀder, Israels konungar. Och hans son Sakarja blev konung efter honom.