1 I Pekas, Remaljas sons, sjuttonde regeringsÄr blev Ahas, Jotams son, konung i Juda.
2 Tjugu Är gammal var Ahas, nÀr han blev konung, och han regerade sexton Är i Jerusalem. Han gjorde icke vad rÀtt var i HERRENS, sin Guds, ögon, sÄsom hans fader David,
3 utan vandrade pÄ Israels konungars vÀg; ja, han lÀt ock sin son gÄ genom eld, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
4 Och han frambar offer och tÀnde offereld pÄ höjderna och kullarna och under alla gröna trÀd.
5 PÄ den tiden drogo Resin, konungen i Aram, och Peka, Remaljas son, Israels konung, upp för att erövra Jerusalem; och de inneslöto Ahas, men kunde icke erövra staden.
6 Vid samma tid Ätervann Resin, konungen i Aram, Elat Ät Aram och jagade Juda mÀn bort ifrÄn Elot. DÀrefter kommo araméerna till Elat och bosatte sig dÀr, och dÀr bo de Ànnu i dag.
7 Men Ahas skickade sÀndebud till Tiglat-Pileser, konungen i Assyrien, och lÀt sÀga: »Jag Àr din tjÀnare och din son. Drag hitupp och frÀls mig frÄn Arams konung och frÄn Israels konung, ty de hava överfallit mig.»
8 Och Ahas tog det silver och guld som fanns i HERRENS hus och i konungshusets skattkamrar, och sÀnde det sÄsom skÀnk till konungen i Assyrien.
9 Och konungen i Assyrien lyssnade till honom: konungen i Assyrien drog upp mot Damaskus och intog det och förde bort folket till Kir och dödade Resin.
10 Sedan for konung Ahas till Damaskus för att dÀr möta Tiglat-Pileser, konungen i Assyrien. Och nÀr konung Ahas fick se altaret i Damaskus, sÀnde han till prÀsten Uria en avteckning av altaret och en mönsterbild till ett sÄdant, alldeles sÄsom det var gjort.
11 Sedan byggde prÀsten Uria altaret; alldeles efter den föreskrift som konung Ahas hade sÀnt till honom frÄn Damaskus gjorde prÀsten Uria det fÀrdigt, till dess konung Ahas kom tillbaka frÄn Damaskus.
12 NÀr sÄ konungen efter sin hemkomst frÄn Damaskus fick se altaret, trÀdde han fram till altaret och steg upp till det.
13 DÀrefter förbrÀnde han sitt brÀnnoffer och sitt spisoffer och utgöt sitt drickoffer; och blodet av det tackoffer som han offrade stÀnkte han pÄ altaret.
14 Men kopparaltaret, som stod inför HERRENS ansikte, flyttade han undan frÄn husets framsida, frÄn platsen mellan det nya altaret och HERRENS hus, och stÀllde det pÄ norra sidan om detta altare.
15 Och konung Ahas bjöd prÀsten Uria och sade: »PÄ det stora altaret skall du förbrÀnna morgonens brÀnnoffer och aftonens spisoffer, Àvensom konungens brÀnnoffer jÀmte hans spisoffer, sÄ ock brÀnnoffer, spisoffer och drickoffer för allt folket i landet; och allt blodet, sÄvÀl av brÀnnoffer som av slaktoffer, skall du stÀnka dÀrpÄ. Men vad Jag skall göra med kopparaltaret, det vill jag nÀrmare betÀnka.»
16 Och prÀsten Uria gjorde alldeles sÄsom konung Ahas bjöd honom.
17 Konung Ahas lösbröt ock sidolisterna pÄ bÀckenstÀllen och tog bort bÀckenet frÄn dem; och havet lyfte han ned frÄn kopparoxarna som stodo dÀrunder och stÀllde det pÄ ett stengolv.
18 Och den tÀckta sabbatsgÄngen som man hade byggt vid huset, sÄ ock konungens yttre ingÄngsvÀg, förlade han inom HERRENS hus, för den assyriske konungens skull.
19 Vad nu mer Àr att sÀga om Ahas, om vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
20 Och Ahab gick till vila hos sina fÀder och blev begraven hos sina fÀder i Davids stad. Och hans son Hiskia blev konung efter honom.