1 Manasse var tolv Är gammal, nÀr han blev konung, och han regerade femtiofem Är i Jerusalem. Hans moder hette Hefsi-Ba.
2 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
3 Han byggde Äter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade förstört, och reste altaren Ät Baal och gjorde en Asera, likasom Ahab, Israels konung, hade gjort, och tillbad och tjÀnade himmelens hela hÀrskara.
4 Ja, han byggde altaren i HERRENS hus, det om vilket HERREN hade sagt: »Vid Jerusalem vill jag fÀsta mitt namn.»
5 Han byggde altaren Ät himmelens hela hÀrskara pÄ de bÄda förgÄrdarna till HERRENS hus.
6 Han lÀt ock sin son gÄ genom eld och övade teckentyderi och svartkonst och skaffade sig andebesvÀrjare och spÄmÀn och gjorde mycket som var ont i HERRENS ögon, sÄ att han förtörnade honom.
7 Och AserabelÀtet som han hade lÄtit göra satte han i det hus om vilket HERREN hade sagt till David och till hans son Salomo: »Vid detta hus och vid Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fÀsta mitt namn för evig tid
8 Och jag skall icke mer lÄta Israel vandra flyktig bort ifrÄn det land som jag har givit Ät deras fÀder, om de allenast hÄlla och göra allt vad jag har bjudit dem, och det alldeles efter den lag som min tjÀnare Mose har givit dem.»
9 Men de lyssnade icke hÀrtill, och Manasse förförde dem, sÄ att de gjorde mer ont Àn de folk som HERREN hade förgjort för Israels barn.
10 DÄ talade HERREN genom sina tjÀnare profeterna och sade:
11 »Eftersom Manasse, Juda konung, har bedrivit dessa styggelser och sÄ gjort mer ont, Àn allt vad amoréerna som voro före honom hava gjort, sÄ att han med sina elÀndiga avgudar har kommit ocksÄ Juda att synda,
12 dÀrför sÀger HERREN, Israels Gud, sÄ: 'Se, jag skall lÄta en sÄdan olycka komma över Jerusalem och Juda, att det skall genljuda i bÄda öronen pÄ var och en som fÄr höra det.
13 Och mot Jerusalem skall jag bruka det mÀtsnöre som jag brukade mot Samaria, och det sÀnklod som jag brukade mot Ahabs hus; och jag skall skölja Jerusalem tomt, sÄsom man sköljer ett fat och, sedan man har sköljt det, vÀnder det upp och ned.
14 Och jag skall förskjuta kvarlevan av min arvedel och giva dem i deras fienders hand, sÄ att de skola bliva ett rov och ett byte för alla sina fiender --
15 detta dÀrför att de hava gjort vad ont Àr i mina ögon och bestÀndigt förtörnat mig, frÄn den dag dÄ deras fader drogo ut ur Egypten Ànda till denna dag.'»
16 DÀrtill utgöt ock Manasse oskyldigt blod i sÄ stor myckenhet, att han dÀrmed uppfyllde Jerusalem frÄn den ena Àndan till den andra -- detta förutom den sÀrskilda syns genom vilken han kom Juda att synda och göra vad ont var i HERRENS ögon.
17 Vad nu mer Àr att sÀga om Manasse och om allt vad han gjorde sÄ ock om den synd han begick det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
18 Och Manasse gick till vila hos sina fÀder och blev begraven i trÀdgÄrden till sitt hus, i Ussas trÀdgÄrd. Och hans son Amon blev konung efter honom.
19 Amon var tjugutvÄ Är gammal nÀr han blev konung, och han regerade tvÄ Är i Jerusalem. Hans moder hette Mesullemet, Harus' dotter, frÄn Jotba.
20 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, sÄsom hans fader Manasse hade gjort.
21 Han vandrade i allt pÄ samma vÀg som hans fader hade vandrat, och tjÀnade och tillbad de elÀndiga avgudar som hans fader hade tjÀnat.
22 Han övergav HERREN, sina fÀders Gud, och vandrade icke pÄ HERRENS vÀg.
23 Och Amons tjÀnare sammansvuro sig mot honom och dödade konungen hemma i hans hus.
24 Men folket i landet drÀpte alla som hade sammansvurit sig mot konung Amon. DÀrefter gjorde folket i landet hans son Josia till konung efter honom.
25 Vad nu mer Àr att sÀga om Amon, om vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika. Och man begrov honom i hans grav i Ussas trÀdgÄrd. Och hans son Josia blev konung efter honom.