1 I hans tid drog Nebukadnessar, konungen i Babel, upp, och Jojakim blev honom underdÄnig och förblev sÄ i tre Är; men sedan avföll han frÄn honom.
2 DÄ sÀnde HERREN över honom kaldéernas; araméernas, moabiternas och Ammons barns hÀrskaror; han sÀnde dem över Juda för att förgöra det -- i enlighet med det ord som HERREN hade talat genom sina tjÀnare profeterna.
3 Ja, det var efter HERRENS ord som detta kom över Juda, i det att han försköt det frÄn sitt ansikte för de synder Manasse hade begÄtt och för allt vad denne hade förövat,
4 jÀmvÀl för det oskyldiga blod som han utgöt, ty han uppfyllde Jerusalem med oskyldigt blod; det ville HERREN icke förlÄta.
5 Vad nu mer Àr att sÀga om Jojakim och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
6 Och Jojakim gick till vila hos sina fÀder. Och hans son Jojakin blev konung efter honom.
7 DÀrefter drog konungen i Egypten icke vidare ut ur sitt land, ty konungen i Babel hade intagit allt som tillhörde konungen i Egypten, frÄn Egyptens bÀck Ànda till floden Frat.»
8 Jojakin var aderton Är gammal, nÀr han blev konung, och han regerade tre mÄnader i Jerusalem. Hans moder hette Nehusta, Elnatans dotter, frÄn Jerusalem.
9 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, alldeles sÄsom hans fader hade gjort.
10 PÄ den tiden drogo den babyloniske konungen Nebukadnessars tjÀnare upp till Jerusalem, och staden blev belÀgrad.
11 Och Nebukadnessar, konungen i Babel, kom till staden, medan hans tjÀnare belÀgrade den.
12 DÄ gav sig Jojakin, Juda konung, Ät konungen i Babel, med sin moder och med sina tjÀnare, sina hövitsmÀn och hovmÀn; och konungen i Babel tog honom sÄ till fÄnga i sitt Ättonde regeringsÄr.
13 Och han förde bort dÀrifrÄn alla skatter i HERRENS hus och skatterna i konungshuset, han lösbröt ock belÀggningen frÄn alla gyllene föremÄl som Salomo, Israels konung, hade lÄtit göra för HERRENS tempel, detta i enlighet med vad HERREN hade hotat.
14 Och han förde bort i fÄngenskap hela Jerusalem, alla hövitsmÀn och alla tappra stridsmÀn; tio tusen förde han bort, jÀmvÀl alla timmermÀn och smeder. Inga andra lÀmnades kvar Àn de ringaste av folket i landet.
15 Han förde Jojakin bort till Babel; dÀrjÀmte förde han konungens moder, konungens hustrur och hans hovmÀn samt de mÀktige i landet sÄsom fÄngar bort ifrÄn Jerusalem till Babel,
16 sÄ ock alla stridsmÀnnen, sju tusen, och timmermÀnnen och smederna, ett tusen, allasammans raska och krigsdugliga mÀn. Dessa fördes nu av den babyloniske konungen i fÄngenskap till Babel.
17 Men konungen i Babel gjorde hans farbroder Mattanja till konung i hans stÀlle och förÀndrade dennes namn till Sidkia.
18 Sidkia var tjuguett Är gammal, nÀr han blev konung, och han regerade elva Är i Jerusalem. Hans moder hette Hamital, Jeremias dotter, frÄn Libna.
19 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, alldeles sÄsom Jojakim hade gjort.
20 Ty pÄ grund av HERRENS vrede skedde vad som skedde med Jerusalem och Juda, till dess att han kastade dem bort ifrÄn sitt ansikte.