1 Och ett rör, likt en mÀtstÄng, gavs Ät mig, och mig blev sagt: »StÄ upp och mÀt Guds tempel och altaret tillika med dem som tillbedja dÀrinne.
2 Men lÀmna Ä sido templets yttre förgÄrd och mÀt den icke; ty den Àr prisgiven Ät hedningarna, och de skola under fyrtiotvÄ mÄnader förtrampa den heliga staden.
3 Och jag skall lÄta mina tvÄ vittnen under ett tusen tvÄ hundra sextio dagar profetera, höljda i sÀcktyg.
4 Dessa vittnen Àro de tvÄ olivtrÀd och de tvÄ ljusstakar som stÄ inför jordens Herre.
5 Och om nÄgon vill göra dem skada, sÄ gÄr eld ut ur deras mun och förtÀr deras ovÀnner; ja, om nÄgon vill göra dem skada, sÄ skall han bliva dödad pÄ det sÀttet.
6 De hava makt att tillsluta himmelen, sÄ att intet regn faller under den tid de profetera; de hava ock makt över vattnet, att förvandla det till blod, och makt att slÄ jorden med alla slags plÄgor, sÄ ofta de vilja.
7 Och nÀr de hava till fullo framburit sitt vittnesbörd, skall vilddjuret, det som skall stiga upp ur avgrunden, giva sig i strid med dem och skall övervinna dem och döda dem.
8 Och deras döda kroppar skola bliva liggande pÄ gatan i den stora staden som, andligen talat, heter Sodom och Egypten, den stad dÀr ocksÄ deras Herre blev korsfÀst.
9 Och mÀnniskor av allahanda folk och stammar och tungomÄl och folkslag skola i tre och en halv dagar se deras döda kroppar ligga dÀr, och de skola icke tillstÀdja att kropparna lÀggas i nÄgon grav.
10 Och jordens inbyggare skola glÀdjas över vad som har vederfarits dem och skola fröjda sig och sÀnda varandra gÄvor; ty dessa tvÄ profeter hade varit en plÄga för jordens inbyggare.»
11 Men efter tre och en halv dagar kom livets ande frÄn Gud in i dem, och de reste sig upp pÄ sina fötter; och en stor fruktan föll över dem som sÄgo dem.
12 Och de hörde en stark röst frÄn himmelen, som sade till dem: »Kommen hit upp.» DÄ stego de i en sky upp till himmelen, i sina ovÀnners Äsyn.
13 Och i samma stund blev det en stor jordbÀvning, och tiondedelen av staden störtade samman, och genom jordbÀvningen omkommo sju tusen mÀnniskor; och de övriga blevo förskrÀckta och gÄvo Àra Ät Gud i himmelen.
14 Det andra ve har gÄtt till Ànda; se, det tredje ve kommer snart.
15 Och den sjunde Àngeln stötte i sin basun. DÄ ljödo i himmelen starka röster som sade: »VÀldet över vÀrlden har blivit vÄr Herres och hans Smordes, och han skall vara konung i evigheternas evigheter.»
16 Och de tjugufyra Àldste, som sutto pÄ sina troner inför Gud, föllo ned pÄ sina ansikten och tillbÄdo Gud
17 och sade: »Vi tacka dig, Herre Gud, du AllsmÀktige, du som Àr, och som var, för att du har tagit i besittning din stora makt och trÀtt fram sÄsom konung.
18 Folken vredgades, men din vredes dag har nu kommit, och den tid dÄ de döda skola fÄ sin dom, och dÄ du skall löna dina tjÀnare profeterna och de heliga och dem som frukta ditt namn, bÄde smÄ och stora, och dÄ du skall fördÀrva dem som fördÀrva jorden.»
19 Och Guds tempel i himmelen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel. DÄ kommo ljungeldar och dunder och tordön och jordbÀvning och starkt hagel.