1 Sedan sÄg jag fyra Ànglar stÄ vid jordens fyra hörn och hÄlla tillbaka jordens fyra vindar, för att ingen vind skulle blÄsa över jorden eller över havet eller mot nÄgot trÀd.
2 Och jag sÄg en annan Àngel trÀda fram ifrÄn öster med den levande Gudens signet. Och han ropade med hög röst till de fyra Ànglar som hade fÄtt sig givet att skada jorden och havet,
3 och sade: »Gören icke jorden eller havet eller trÀden nÄgon skada, förrÀn vi hava tecknat vÄr Guds tjÀnare med insegel pÄ deras pannor.»
4 Och jag fick höra antalet av dem som voro tecknade med insegel, ett hundra fyrtiofyra tusen tecknade, av alla Israels barns stammar;
5 av Juda stam tolv tusen tecknade, av Rubens stam tolv tusen, av Gads stam tolv tusen,
6 av Asers stam tolv tusen, av Neftalims stam tolv tusen, av Manasses' stam tolv tusen,
7 av Simeons stam tolv tusen, av Levi stam tolv tusen, av Isaskars stam tolv tusen,
8 av Sabulons stam tolv tusen, av Josefs stam tolv tusen, av Benjamins stam tolv tusen tecknade.
9 Sedan fick jag se en stor skara, som ingen kunde rÀkna, en skara ur alla folkslag och stammar och folk och tungomÄl stÄ inför tronen och inför Lammet; och de voro klÀdda i vita, fotsida klÀder och hade palmer i sina hÀnder.
10 Och de ropade med hög röst och sade: »FrÀlsningen tillhör vÄr Gud, honom som sitter pÄ tronen, och Lammet.»
11 Och alla Ànglar, som stodo runt omkring tronen och omkring de Àldste och de fyra vÀsendena, föllo ned pÄ sina ansikten inför tronen och tillbÄdo Gud
12 och sade: »Amen. Lovet och priset och visheten och tacksÀgelsen och Àran och makten och starkheten tillhöra vÄr Gud i evigheternas evigheter. Amen.»
13 Och en av de Àldste tog till orda och sade till mig: »Dessa som Àro klÀdda i de vita, fotsida klÀderna, vilka Àro de, och varifrÄn hava de kommit?»
14 Jag svarade honom: »Min herre, du vet sjÀlv det.» DÄ sade han till mig: »Dessa Àro de som komma ur den stora bedrövelsen, och som hava tvagit sina klÀder och gjort dem vita i Lammets blod.
15 DÀrför stÄ de inför Guds tron och tjÀna honom, dag och natt, i hans tempel. Och han som sitter pÄ tronen skall slÄ upp sitt tabernakel över dem.
16 'De skola icke mer hungra och icke mer törsta, och solens hetta skall icke trÀffa dem, ej heller eljest nÄgon brÀnnande hetta.
17 Ty Lammet, som stÄr mitt för tronen, skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkÀllor, och 'Gud skall avtorka alla tÄrar frÄn deras ögon'.»