1 Och han sade till mig: »Du mÀnniskobarn, stÄ upp pÄ dina fötter, sÄ vill jag tala med dig.»
2 NÀr han sÄ talade till mig, kom en andekraft i mig och reste upp mig pÄ mina fötter; och jag hörde pÄ honom som talade till mig.
3 Och han sade till mig: »Du mÀnniskobarn, jag sÀnder dig till Israels barn, de avfÀlliga hedningarna som hava avfallit frÄn mig; de och deras fÀder hava begÄtt övertrÀdelser mot mig allt intill den dag som i dag Àr.
4 Till barnen med hÄrda pannor och förstockade hjÀrtan sÀnder jag dig, och du skall sÀga till dem: 'SÄ sÀger Herren, HERREN'
5 Och evad de höra dÀrpÄ eller icke -- ty de Àro ett genstrÀvigt slÀkte -- sÄ skola de dock förnimma att en profet har varit ibland dem.
6 Och du, mÀnniskobarn, frukta icke för dem, och frukta icke för deras ord, fastÀn du omgives av tistlar och törnen och bor ibland skorpioner. Nej, frukta icke för deras ord, och var icke förfÀrad för dem sjÀlva, dÄ de nu Àro ett genstrÀvigt slÀkte.
7 Utan tala mina ord till dem, evad de höra pÄ dem eller icke, dÄ de nu Àro sÄ genstrÀviga.
8 Men du, mĂ€nniskobarn, hör nu vad jag talar till dig; var icke genstrĂ€vig sĂ„som detta genstrĂ€viga slĂ€kte. Ăppna din mun och Ă€t vad jag giver dig.»
9 Och jag fick se en hand utrÀckas mot mig, och i den sÄg jag en bokrulle.
10 Och denna breddes ut framför mig, och den var fullskriven innan och utan; och dÀr voro uppskrivna klagosÄnger, suckan och verop.