1 Och du, mÀnniskobarn, profetera om Israels berg och sÀg: I Israels berg, hören HERRENS ord.
2 SÄ sÀger Herren, HERREN: Eftersom fienden sÀger om eder: »RÀtt sÄ, de urgamla offerhöjderna hava nu blivit vÄr besittning»,
3 dÀrför mÄ du profetera och sÀga: SÄ sÀger Herren, HERREN: Eftersom, ja, eftersom man har förött eder och fikar efter eder frÄn alla sidor, för att I mÄtten tillfalla de övriga folken sÄsom deras besittning och eftersom I Àren sÄ utsatta för onda tungors hÄn och folks förtal,
4 dÀrför, I Israels berg, mÄn I nu höra Herrens, HERRENS ord: SÄ sÀger Herren, HERREN till bergen och höjderna, till bÀckarna och dalarna, till de förödda ruinerna och de övergivna stÀderna, som hava lÀmnats till rov och spott Ät de övriga folken runt omkring,
5 ja, dÀrför sÀger Herren, HERREN sÄ: Sannerligen, i brinnande nitÀlskan talar jag mot de övriga folken och mot Edom, sÄ lÄngt det strÀcker sig, ja, mot dessa som med hela sitt hjÀrtas glÀdje och i sitt sinnes övermod hava tillÀgnat sig mitt land sÄsom besittning, för att driva ut dess inbyggare och göra det till sitt byte.
6 Profetera alltsÄ om Israels land och sÀg till bergen och höjderna, till bÀckarna och dalarna: SÄ sÀger Herren, HERREN: Se, i nitÀlskan och vrede Àr det som jag talar, eftersom I liden sÄdan smÀlek av folken.
7 DÀrför sÀger Herren, HERREN sÄ Jag upplyfter min hand och betygar: Sannerligen, folken runt omkring eder skola sjÀlva fÄ lida smÀlek.
8 Men I, Israels berg, I skolen Äter grönska och bÀra frukt Ät mitt folk Israel, ty snart skola de komma Äter.
9 Ty se, jag skall komma till eder, jag skall vÀnda mig till eder, och I skolen bliva brukade och besÄdda.
10 Och jag skall församla pÄ eder mÀnniskor i myckenhet, alla Israels barn, sÄ mÄnga de Àro; och stÀderna skola Änyo bliva bebodda och ruinerna Äter byggas upp.
11 Ja, jag skall församla pÄ eder mÀnniskor och boskap i myckenhet, och de skola föröka sig och bliva fruktsamma. Jag skall lÄta eder bliva bebodda, alldeles sÄsom I fordom voren; ja, jag skall göra eder Ànnu mer gott, Àn I förut fingen röna; och I skolen förnimma att jag Àr HERREN.
12 Jag skall lÄta mÀnniskor Äter vandra fram över eder, nÀmligen mitt folk Israel; de skola hava dig till besittning, och du skall vara deras arvedel; och du skall icke vidare döda deras barn.
13 SÄ sÀger Herren, HERREN: Eftersom man sÀger till dig: »Du Àr en mÀnniskoÀterska, du har dödat ditt eget folks barn»,
14 dÀrför skall du nu icke mer fÄ Àta upp mÀnniskor och icke mer fÄ döda ditt folks barn, sÀger Herren, HERREN.
15 Jag skall icke mer lÄta dig höra smÀlek av folken, och du skall icke mer nödgas bÀra folkslagens förakt; ej heller skall du mer bringa ditt folk pÄ fall, sÀger Herren, HERREN.
16 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
17 Du mÀnniskobarn nÀr Israels barn Ànnu bodde i sitt land, dÄ orenade de det genom sitt vÀsende och sina gÀrningar; sÄsom en kvinnas orenhet var deras vÀsende för mig.
18 DÄ utgöt jag min vrede över dem, för det blods skull som de hade utgjutit över landet, och dÀrför att de hade orenat det med sina elÀndiga avgudar.
19 Jag förskingrade dem bland folken, och de blevo förströdda i lÀnderna; efter deras vÀsende och deras gÀrningar dömde jag dem.
20 Men till vilka folk de Àn kommo vanÀrade de mitt heliga namn, i det att man sade om dem: »Detta Àr HERRENS folk, och de hava likvÀl mÄst draga ut ur sitt land.
21 DÄ ville jag skona mitt heliga namn, som Israels barn vanÀrade bland de folk till vilka de kommo.
22 SÀg dÀrför till Israels barn: SÄ sÀger Herren, HERREN: Icke för eder skull gör jag detta, I Israels barn, utan för mitt heliga namns skull, som I haven vanÀrat bland de folk till vilka I haven kommit.
23 Jag vill nu helga mitt stora namn, som har blivit vanÀrat bland folken, i det att I haven vanÀrat det bland dem; och folken skola förnimma att jag Àr HERREN, sÀger Herren, HERREN, nÀr jag bevisar mig helig pÄ eder inför deras ögon.
24 Ty jag skall hÀmta eder ifrÄn folken och församla eder ifrÄn alla lÀnder och föra eder till edert land.
25 Och jag skall stÀnka rent vatten pÄ eder, sÄ att I bliven rena; jag skall rena eder frÄn all eder orenhet och frÄn alla edra elÀndiga avgudar.
26 Och jag skall giva eder ett nytt hjÀrta och lÄta en ny ande komma i edert bröst; jag skall taga bort stenhjÀrtat ur eder kropp och giva eder ett hjÀrta av kött.
27 Jag skall lÄta min Ande komma i edert bröst och sÄ göra, att I vandren efter mina stadgar och hÄllen mina rÀtter och gören efter dem.
28 SÄ skolen I fÄ bo i det land som jag gav Ät edra fÀder, och I skolen vara mitt folk, och jag skall vara eder Gud.
29 Och jag skall frÀlsa eder frÄn all eder orenhet. Och jag skall kalla fram sÀden och lÄta den bliva ymnig och skall icke mer lÄta nÄgon hungersnöd komma över eder.
30 Ja, ymnig skall jag lÄta trÀdens frukt och markens gröda bliva, för att I icke mer skolen lida hungersnödens smÀlek bland folken.
31 DÄ skolen I tÀnka pÄ edra onda vÀgar och pÄ edra gÀrningar, som icke voro goda; och I skolen kÀnna leda vid eder sjÀlva för edra missgÀrningars och styggelsers skull.
32 Men icke för eder skull gör jag detta, sÀger Herren, HERREN; det vare eder kunnigt. I mÄn skÀmmas och blygas för edra vÀgar, I Israels barn.
33 SÄ sÀger Herren, HERREN: NÀr jag har renat eder frÄn alla edra missgÀrningar, dÄ skall jag lÄta stÀderna Änyo bliva bebodda, och dÄ skola ruinerna Äter byggas upp,
34 och det förödda landet skall Äter bliva brukat, i stÀllet för att det har legat sÄsom en ödemark inför var man som har gÄtt dÀr fram.
35 Och dÄ skall man sÀga: »Det landet som var sÄ förött har nu blivit sÄsom Edens lustgÄrd, och stÀderna som voro sÄ ödelagda, förödda och förstörda, de Àro nu bebodda och befÀsta.»
36 DÄ skola de folk som Àro kvar runt omkring eder förnimma att jag, HERREN, nu Äter har byggt upp det som var förstört och Änyo planterat det som var förött. Jag, HERREN, har talat det, och jag fullbordar det ocksÄ.
37 SÄ sÀger Herren, HERREN; OcksÄ pÄ detta sÀtt vill jag bönhöra Israels barn, sÄ vill jag handla med dem: jag skall dÀr föröka mÀnniskorna, sÄ att de bliva sÄsom fÄrhjordar.
38 SÄsom hjordar av offerdjur, sÄsom fÄrhjordar i Jerusalem vid dess högtider, sÄ skola de hjordar av mÀnniskor vara, som skola uppfylla de ödelagda stÀderna. Och man skall förnimma att jag Àr HERREN.