Ezequiel 44

1 DÀrefter förde han mig tillbaka mot helgedomens yttre port, den kom vette Ät öster; den var nu stÀngd.

2 Och HERREN sade till mig: »Denna port skall förbliva stÀngd och icke mer öppnas, och ingen skall gÄ in genom den, ty HERREN, Israels Gud, har gÄtt in genom den; dÀrför skall den vara stÀngd.

3 Dock skall fursten, eftersom han Àr furste, fÄ sitta dÀr och hÄlla mÄltid inför HERRENS ansikte; han skall dÄ gÄ in genom portens förhus, och samma vÀg skall han gÄ ut igen.»

4 DÀrefter förde han mig genom norra porten till platsen framför huset; och jag fick se huru HERRENS hÀrlighet uppfyllde HERRENS hus. DÄ föll jag ned pÄ mitt ansikte.

5 och HERREN sade till mig: Du mÀnniskobarn, akta pÄ och se med dina ögon, och hör med dina öron allt vad jag nu talar med dig om alla stadgar angÄende HERRENS hus och om alla lagar som röra det; och giv akt pÄ huru man gÄr in i huset genom alla helgedomens utgÄngar.

6 Och sÀg till Israels hus, det genstrÀviga: SÄ sÀger Herren, HERREN: Nu mÄ det vara nog med alla de styggelser I haven bedrivit, I av Israels hus,

7 I som haven lÄtit frÀmlingar med oomskuret hjÀrta och oomskuret kött komma in i min helgedom och vara dÀr, sÄ att mitt hus har blivit ohelgat, under det att I framburen min spis, fett och blod. SÄ har mitt förbund blivit brutet, för att icke nÀmna alla edra andra styggelser.

8 I haven icke sjÀlva förrÀttat tjÀnsten vid mina heliga föremÄl, utan haven satt andra till att Ät eder förrÀtta tjÀnsten i min helgedom.

9 SÄ sÀger Herren, HERREN: Ingen frÀmling med oomskuret hjÀrta och oomskuret kött fÄr komma in i min helgedom, ingen av de frÀmlingar som finnas bland Israels barn.

10 Utan de leviter som gingo bort ifrÄn mig, nÀr Israel for vilse de som dÄ sjÀlva foro vilse och gingo bort ifrÄn mig och följde sina elÀndiga avgudar, de skola bÀra pÄ sin missgÀrning

11 och skola i min helgedom bestrida vakttjÀnstgöringen vid husets portar och annan tjÀnstgöring i huset; de skola slakta brÀnnoffer och slaktoffer Ät folket, och skola stÄ inför dem till att betjÀna dem.

12 Eftersom de betjÀnade dem inför deras elÀndiga avgudar och sÄ blevo för Israels hus en stötesten till missgÀrning, dÀrför betygar jag om dem med upplyft hand, sÀger Herren, HERREN, att de skola fÄ bÀra pÄ sin missgÀrning.

13 De skola icke fÄ nalkas mig, till att förrÀtta prÀsterlig tjÀnst inför mig, eller till att nalkas nÄgot av mina heliga föremÄl, nÀmligen de högheliga, utan de skola bÀra pÄ sin skam och pÄ de styggeliga synder som de hava bedrivit.

14 Och jag skall sÀtta dem till att förrÀtta tjÀnsten i huset vid allt tjÀnararbete dÀr, allt som dÀr skall utföras.

15 Men de levitiska prÀster, nÀmligen Sadoks söner, som förrÀttade tjÀnsten vid min helgedom, nÀr de övriga israeliterna foro vilse och gingo bort ifrÄn mig, de skola fÄ trÀda fram till mig för att göra tjÀnst inför mig; de skola stÄ inför mitt ansikte för att offra Ät mig fett och blod, sÀger Herren, HERREN.

16 De skola gÄ in i min helgedom, och de skola trÀda fram till mitt bord för att göra tjÀnst inför mig och förrÀtta vad som Àr att förrÀtta Ät mig.

17 Och nÀr de komma in i den inre förgÄrdens portar, skola de iklÀda sig linneklÀder; de fÄ icke hava pÄ sig nÄgot av ylle, nÀr de göra tjÀnst i den inre förgÄrdens portar och inne i huset.

18 De skola hava huvudbonader av linne pÄ sina huvuden, och benklÀder av linne omkring sina lÀnder; de skola icke omgjorda sig med nÄgot som framkallar svett.

19 Och nÀr de sedan gÄ ut pÄ den yttre förgÄrden, till folket pÄ den yttre förgÄrden, skola de taga av sig de klÀder i vilka de hava gjort tjÀnst, och skola lÀmna dem kvar i helgedomens tempelkamrar och iklÀda sig andra klÀder, för att de icke mÄ göra folket heligt med sina klÀder.

20 De skola icke raka huvudet, men skola icke heller lÄta hÄret vÀxa fritt, utan skola klippa sitt huvudhÄr kort.

21 Och vin fÄr ingen prÀst dricka, nÀr han har kommit in pÄ den inre förgÄrden.

22 En Ànka eller en frÄnskild kvinna fÄr han icke taga till hustru Ät sig, utan allenast en jungfru av Israels barns slÀkt; dock fÄr han taga en Ànka, om hon Àr Ànka efter en prÀst.

23 Och de skola lÀra mitt folk att skilja mellan heligt och oheligt och undervisa dem om skillnaden mellan orent och rent.

24 Och i rÀttssaker skola de upptrÀda sÄsom domare och skola avdöma dem efter mina rÀtter. Och mina lagar och stadgar skola de iakttaga vid alla mina högtider, och mina sabbater skola de hÄlla heliga.

25 Ingen av dem fÄr orena sig genom att gÄ in till nÄgon död mÀnniska; allenast genom fader eller moder eller son eller dotter eller broder, eller genom en syster som icke har tillhört nÄgon man mÄ han Ädraga sig orenhet.

26 Men nÀr han dÀrefter har blivit ren, skall man rÀkna för honom ytterligare sju dagar;

27 och pÄ den dag dÄ han gÄr in i- helgedomen, pÄ den inre förgÄrden, för att göra tjÀnst i helgedomen, dÄ skall han bÀra fram ett syndoffer för sig, sÀger Herren, HERREN.

28 Och deras arvedel skall bestÄ dÀri att jag sjÀlv skall vara deras arvedel. Och I skolen icke giva dem nÄgon besittning i Israel, ty jag sjÀlv Àr deras besittning.

29 Spisoffret och syndoffret och skuldoffret fÄ de Àta, och allt tillspillogivet i Israel skall höra dem till.

30 Och det första av alla förstlingsfrukter av alla slag, och alla offergÀrder av alla slag, vadhelst I frambÀren sÄsom offergÀrd, detta skall höra prÀsterna till; och förstlingen av edert mjöl skolen I giva Ät prÀsten, för att du mÄ bringa vÀlsignelse över ditt hus.

31 Intet sjÀlvdött eller ihjÀlrivet djur, vare sig fÄgel eller boskapsdjur, fÄ prÀsterna Àta.