1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
2 Du mÀnniskobarn, vÀnd ditt ansikte mot Israels berg och profetera mot dem
3 och sÀg: I Israels berg, hören Herrens, HERRENS ord: SÄ sÀger Herren, HERREN till bergen och höjderna, till bÀckarna och dalarna: Se, jag skall lÄta svÀrd komma över eder och förstöra edra offerhöjder.
4 Och edra altaren skola varda förödda och edra solstoder sönderkrossade, och dem av eder, som bliva slagna, skall jag lÄta bliva kastade inför edra elÀndiga avgudar.
5 Och jag skall lÄta Israels barns döda kroppar ligga dÀr inför deras elÀndiga avgudar, och jag skall förströ edra ben runt omkring edra altaren.
6 Var I Àn Àren bosatta skola stÀderna bliva öde och offerhöjderna ödelagda, sÄ att edra altaren stÄ öde och förödda, och edra elÀndiga avgudar bliva sönderslagna och fÄ en Ànde, och edra solstoder bliva nedhuggna, och edra verk utplÄnade.
7 Dödsslagna mÀn skola dÄ falla bland eder; och I skolen förnimma att jag Àr HERREN.
8 Och om jag lÄter nÄgra leva kvar, sÄ att somliga av eder, nÀr I bliven förströdda i lÀnderna, rÀddas undan svÀrdet ute bland folken,
9 sÄ skola dessa edra rÀddade ute bland folken, dÀr de Àro i fÄngenskap, tÀnka pÄ mig, nÀr jag har krossat deras trolösa hjÀrtan, som veko av ifrÄn mig, och deras ögon, som i trolös avfÀllighet skÄdade efter deras elÀndiga avgudar; och de skola kÀnna leda vid sig sjÀlva för det onda som de hava gjort med alla sina styggelser.
10 Och de skola förnimma att jag Àr HERREN. Det Àr icke ett tomt ord att jag skall lÄta denna olycka komma över dem.
11 SÄ sÀger Herren, HERREN: SlÄ dina hÀnder tillsammans, och stampa med dina fötter, och ropa ack och ve över alla de onda styggelserna i Israels hus, ty genom svÀrd, hunger och pest mÄste de falla.
12 Den som Àr lÄngt borta skall dö av pest, och den som Àr nÀra skall falla för svÀrd, och den som bliver kvar och varder bevarad skall dö av hunger; sÄ skall jag uttömma min vrede pÄ dem.
13 Och I skolen förnimma att jag Àr HERREN, nÀr deras slagna mÀn ligga dÀr mitt ibland sina elÀndiga avgudar, runt omkring sina altaren, pÄ alla höga kullar, pÄ alla bergstoppar, under alla gröna trÀd och under alla lummiga terebinter, varhelst de hava lÄtit en vÀlbehaglig lukt uppstiga till alla sina olÀndiga avgudar.
14 Och jag skall utrÀcka min hand mot dem och göra landet mer öde och tomt Àn öknen vid Dibla, var de Àn Àro bosatta; och de skola förnimma att jag Àr HERREN.