1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
2 Du mĂ€nniskobarn, sĂ„ sĂ€ger Herren, HERREN till Israels land: Ănden! Ja, Ă€nden kommer över landets fyra hörn.
3 Nu kommer Ànden över dig, ty jag skall sÀnda min vrede mot dig och döma dig efter dina gÀrningar och lÄta alla dina styggelser komma över dig.
4 Jag skall icke visa dig nÄgon skonsamhet och icke hava nÄgon misskund; nej, jag skall lÄta dina gÀrningar komma över dig, och dina styggelser skola vila pÄ dig. Och I skolen förnimma att jag Àr HERREN.
5 SÄ sÀger Herren, HERREN: Se, en olycka kommer, en olycka ensam i sitt slag!
6 En Ànde kommer, ja, Ànden kommer, den vaknar upp och kommer över dig.
7 Ja se, det kommer! Nu kommer ordningen till dig, du folk som bor hÀr i landet; din stund kommer, förvirringens dag Àr nÀra, dÄ intet skördeskri mer skall höras pÄ bergen.
8 Nu skall jag snart utgjuta min förtörnelse över dig och uttömma min vrede pÄ dig, och döma dig efter dina gÀrningar och lÄta alla dina styggelser komma över dig.
9 Jag skall icke visa nÄgon skonsamhet och icke hava nÄgon misskund, jag skall giva dig efter dina gÀrningar, och dina styggelser skola vila pÄ dig. Och I skolen förnimma att jag, HERREN, Àr den som slÄr.
10 Se, dagen Àr inne; se, det kommer! Ordningen gÄr sin gÄng, riset blomstrar upp, övermodet grönskar;
11 vÄldet reser sig till ett ris för ogudaktigheten. DÄ bliver intet kvar av dem, intet av hela deras hop, intet av deras gods, och till intet bliver deras hÀrlighet.
12 Stunden kommer, dagen nalkas; köparen mÄ icke glÀdja sig, och sÀljaren mÄ icke sörja, ty vredesglöd kommer över hela hopen dÀrinne.
13 SÀljaren skall icke fÄ tillbaka vad han har sÄlt, om han ens fÄr förbliva vid liv. Ty profetian om hela hopen dÀrinne skall icke ryggas och ingen som lever i missgÀrning skall kunna hÄlla stÄnd.
14 Man stöter i basun och rustar allt i ordning, men ingen drager ut till strid; ty min vredesglöd gÄr fram över hela hopen dÀrinne.
15 Ute hÀrjar svÀrdet och dÀrinne pest och hungersnöd, den som Àr ute pÄ marken dör genom svÀrdet, och den som Àr i staden, honom förtÀr hungersnöd och pest.
16 Och om nÄgra av dem bliva rÀddade, sÄ skola de söka sin tillflykt i bergen och vara lika klyftornas duvor, som allasammans klaga. SÄ skall det gÄ var och en genom hans missgÀrning.
17 Alla hÀnder skola sjunka ned, och alla knÀn skola bliva sÄsom vatten.
18 MÀnniskorna skola klÀda sig i sorgdrÀkt, och förfÀran skall övertÀcka dem, alla ansikten skola höljas av skam, och alla huvuden skola bliva skalliga.
19 Man skall kasta sitt silver ut pÄ gatorna och akta sitt guld sÄsom orenlighet. Deras silver och guld skall icke kunna rÀdda dem pÄ HERRENS vredes dag, de skola icke kunna mÀtta sig dÀrmed eller dÀrmed fylla sin buk; ty det har varit för dem en stötesten till missgÀrning.
20 Dess sköna glans brukade man till högfÀrd, ja, de gjorde dÀrav sina styggeliga bilder, sina skÀndliga avgudar. DÀrför skall jag göra det till orenlighet för dem.
21 Jag skall giva det sÄsom byte i frÀmlingars hand och sÄsom rov Ät de ogudaktigaste pÄ jorden, för att de mÄ ohelga det.
22 Och jag skall vÀnda bort mitt ansikte ifrÄn dem, sÄ att man fÄr ohelga min klenod; vÄldsmÀn skola fÄ draga dÀrin och ohelga den.
23 Gör kedjorna redo; ty landet Àr fullt av blodsdomar, och staden Àr full av orÀtt.
24 Och jag skall lÄta de vÀrsta hednafolk komma och taga deras hus i besittning. SÄ skall jag göra slut pÄ de frÀckas övermod, och deras helgedomar skola varda oskÀrade.
25 FörskrÀckelse skall komma, och nÀr de söka rÀddning, skall ingen vara att finna.
26 Den ena olyckan skall komma efter den andra, det ena sorgebudet skall följa det andra. Man skall fÄ tigga profeterna om syner, prÀsterna skola komma till korta med sin undervisning och de Àldste med sina rÄd.
27 Konungen skall sörja, hövdingarna skola klÀda sig i förskrÀckelse, och folket i landet skall stÄ dÀr med darrande hÀnder. Jag skall göra med den efter deras gÀrningar och skipa rÀtt Ät dem sÄsom rÀtt Àr Ät dem; och de skola förnimma att jag Àr HERREN.