Ezequiel 8

1 Och i sjÀtte Äret, i sjÀtte mÄnaden, pÄ femte dagen i mÄnaden, nÀr jag satt i mitt hus och de Àldste i Juda sutto hos mig, kom Herrens, HERRENS hand dÀr över mig.

2 Och jag fick se nÄgot som till utseendet liknade eld; allt, Ànda ifrÄn det som sÄg ut att vara hans lÀnder och sedan allt nedÄt, var eld. Men frÄn hans lÀnder och sedan allt uppÄt syntes nÄgot som liknade strÄlande ljus, och som var sÄsom glÀnsande malm.

3 Och han rÀckte ut nÄgot som var bildat sÄsom en hand och fattade mig vid en lock av mitt huvudhÄr; och en andekraft lyfte mig upp mellan himmel och jord och förde mig, i en syn frÄn Gud, till Jerusalem, dit dÀr man gÄr in till den inre förgÄrden genom den port som vetter Ät norr, dÀr varest avgudabelÀtet, det som hade uppvÀckt Guds nitÀlskan, hade sin plats.

4 Och se, dÀr syntes Israels Guds hÀrlighet, alldeles sÄdan som jag hade sett den pÄ slÀtten.

5 Och han sade till mig: »Du mÀnniskobarn, lyft upp dina ögon mot norr.» NÀr jag nu lyfte upp mina ögon mot norr, fick jag se avgudabelÀtet, det som hade uppvÀckt Guds nitÀlskan, stÄ dÀr norr om altarporten, vid sjÀlva ingÄngen.

6 Och han sade till mig: »Du mÀnniskobarn, ser du vad de göra hÀr? Stora Àro de styggelser som Israels hus hÀr bedriver, sÄ att jag mÄste draga lÄngt bort ifrÄn min helgedom; men du skall fÄ se Ànnu flera, större styggelser.»

7 Sedan förde han mig till förgÄrdens ingÄng, och jag fick dÀr se ett hÄl i vÀggen.

8 Och han sade till mig: »Du mÀnniskobarn, bryt igenom vÀggen.» DÄ bröt jag igenom vÀggen och fick nu se en dörr.

9 Och han sade till mig: »GÄ in och se vilka onda styggelser de hÀr bedriva.»

10 NÀr jag nu kom in, fick jag se allahanda bilder av vederstyggliga krÀldjur och fyrfotadjur, sÄ ock Israels hus' alla elÀndiga avgudar, inristade runt omkring pÄ vÀggarna.

11 Och framför dem stodo sjuttio av: de Àldste i Israels hus, och Jaasanja, Safans son, stod mitt ibland dem, och var och en av dem hade sitt rökelsekar i handen, och vÀllukt steg upp frÄn rökelsemolnet.

12 Och han sade till mig: »Du mÀnniskobarn, ser du vad de Àldste i Israels hus bedriva i mörkret, var och en i sin avgudakammare? Ty de sÀga: 'HERREN ser oss icke, HERREN har övergivit landet.'»

13 DÀrefter sade han till mig: »Du skall fÄ se Ànnu flera, större styggelser som dessa bedriva.»

14 Och han förde mig fram mot ingÄngen till norra porten pÄ HERRENS hus, och se, dÀr sutto kvinnor som begrÀto Tammus.

15 Och han sade till mig: »Du mÀnniskobarn, ser du detta? Men du skall fÄ se Ànnu flera styggelser, större Àn dessa.»

16 Och han förde mig till den inre förgÄrden till HERRENS hus, och se, vid ingÄngen till HERRENS tempel, mellan förhuset och altaret, stodo vid pass tjugufem mÀn, som vÀnde ryggarna Ät HERRENS tempel och ansiktena Ät öster, och som tillbÄdo solen i öster.

17 Och han sade till mig: »Du mĂ€nniskobarn, ser du detta? Är det icke nog för Juda hus att bedriva de styggelser som de hĂ€r hava bedrivit, eftersom de nu ock hava uppfyllt landet med orĂ€tt och Ă„ter hava förtörnat mig? Se nu huru de sĂ€tta vintrĂ€dskvisten för nĂ€san!

18 DÀrför skall ocksÄ jag utföra mitt: verk i vrede; jag skall icke visa nÄgon skonsamhet och icke hava nÄgon misskund. Och om de Àn ropa med hög röst inför mig, skall jag dock icke höra dem.»