Hebreus 13

1 Förbliven fasta i broderlig kÀrlek.

2 FörgÀten icke att bevisa gÀstvÀnlighet; ty genom gÀstvÀnlighet hava nÄgra, utan att veta det, fÄtt Ànglar till gÀster.

3 TÀnken pÄ dem som Àro fÄngna, likasom voren I deras medfÄngar, och tÀnken pÄ dem som utstÄ misshandling, eftersom ocksÄ I sjÀlva haven en kropp.

4 Äktenskapet mĂ„ hĂ„llas i Ă€ra bland alla, och Ă€kta sĂ€ng bevaras obesmittad; ty otuktiga mĂ€nniskor och Ă€ktenskapsbrytare skall Gud döma.

5 Varen i eder handel och vandel fria ifrÄn penningbegÀr; lÄten eder nöja med vad I haven. Ty han har sjÀlv sagt: »Jag skall icke lÀmna dig eller övergiva dig.»

6 AlltsÄ kunna vi dristigt sÀga: »Herren Àr min hjÀlpare, jag skall icke frukta; vad kunna mÀnniskor göra mig?»

7 TÀnken pÄ edra lÀrare, som hava talat Guds ord till eder; sen huru de slutade sin levnad, och efterföljen deras tro.

8 Jesus Kristus Àr densamme i gÄr och i dag, sÄ ock i evighet.

9 LÄten eder icke vilseföras av allahanda frÀmmande lÀror. Ty det Àr gott att bliva styrkt i sitt hjÀrta genom nÄd och icke genom offermÄltider; de som hava befattat sig med sÄdant hava icke haft nÄgot gagn dÀrav.

10 Vi hava ett altare, frÄn vilket de som göra tjÀnst vid tabernaklet icke hava rÀtt att fÄ nÄgot att Àta.

11 Det Àr ju sÄ, att kropparna av de djur, vilkas blod översteprÀsten bÀr in i det allraheligaste till försoning för synd, »brÀnnas upp utanför lÀgret».

12 DÀrför var det ock utanför stadsporten som Jesus utstod sitt lidande, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket.

13 LÄtom oss alltsÄ gÄ ut till honom »utanför lÀgret» och bÀra hans smÀlek.

14 Ty vi hava hÀr ingen varaktig stad, utan söka efter den tillkommande staden.

15 SÄ lÄtom oss dÄ genom honom alltid till Gud »frambÀra ett lovets offer», det Àr »en frukt ifrÄn lÀppar» som prisa hans namn.

16 Men förgÀten icke att göra gott och dela med eder, ty sÄdana offer har Gud behag till.

17 Varen edra lÀrare hörsamma, och böjen eder för dem; ty de vaka över edra sjÀlar, eftersom de skola avlÀgga rÀkenskap. MÄ de dÄ kunna göra det med glÀdje, och icke med suckan, ty detta vore eder icke nyttigt.

18 Bedjen för oss; ty vi tro oss hava ett gott samvete, eftersom vi söka att i alla stycken föra en god vandel.

19 Och jag uppmanar eder att göra detta, sÄ mycket mer som jag hoppas att dÀrigenom dess snarare bliva Ätergiven Ät eder.

20 Men fridens Gud, som frÄn de döda har Äterfört vÄr Herre Jesus, vilken genom ett evigt förbunds blod Àr den store herden för fÄren,

21 han fullkomne eder i allt vad gott Àr, sÄ att I gören hans vilja; och han verke i oss vad som Àr vÀlbehagligt inför honom, genom Jesus Kristus. Honom tillhör Àran i evigheternas evigheter. Amen.

22 Jag beder eder, mina bröder: tagen icke illa upp dessa förmaningens ord; jag har ju ock skrivit till eder helt kort.

23 Veten att vÄr broder Timoteus har blivit lösgiven. Om han snart kommer hit, vill jag tillsammans med honom besöka eder.

24 HÀlsen alla edra lÀrare och alla de heliga. De italiska bröderna hÀlsa eder.

25 NĂ„d vare med eder alla.