1 DÀrför, I helige bröder, I som haven blivit delaktiga av en himmelsk kallelse, skolen I akta pÄ vÄr bekÀnnelses apostel och översteprÀst, Jesus,
2 huru han var trogen mot den som hade insatt honom, likasom Moses var »trogen i hela hans hus».
3 Ty han har blivit aktad vÀrdig sÄ mycket större hÀrlighet Àn Moses, som uppbyggaren av ett hus Ätnjuter större Àra Àn sjÀlva huset.
4 Vart och ett hus bygges ju av nÄgon, men Gud Àr den som har byggt allt.
5 Och vÀl var Moses »trogen i hela hans hus», sÄsom »tjÀnare», till ett vittnesbörd om vad som framdeles skulle förkunnas;
6 men Kristus var trogen sÄsom »son», en son satt över hans hus. Och hans hus Àro vi, sÄframt vi intill Ànden hÄlla fast vÄr frimodighet och vÄr berömmelse i hoppet.
7 SÄ sÀger den helige Ande: »I dag, om I fÄn höra hans röst,
8 mÄn I icke förhÀrda edra hjÀrtan, sÄsom nÀr de förbittrade mig pÄ frestelsens dag i öknen,
9 dÀr edra fÀder frestade mig och prövade mig, fastÀn de hade sett mina verk i fyrtio Är.
10 DÀrför blev jag förtörnad pÄ det slÀktet och sade: 'Alltid fara de vilse med sina hjÀrtan.' Men de ville icke veta av mina vÀgar.
11 SÄ svor jag dÄ i min vrede: De skola icke komma in i min vila.»
12 Sen dÀrför till, mina bröder, att icke hos nÄgon bland eder finnes ett ont otroshjÀrta, sÄ att han avfaller frÄn den levande Guden,
13 utan förmanen varandra alla dagar, sÄ lÀnge det heter »i dag», pÄ det att ingen av eder mÄ bliva förhÀrdad genom syndens makt att bedraga.
14 Ty vi hava blivit delaktiga av Kristus, sÄframt vi eljest intill Ànden hÄlla fast vÄr första tillförsikt.
15 NÀr det nu sÀges: »I dag, om I fÄn höra hans röst, mÄn I icke förhÀrda edra hjÀrtan, sÄsom nÀr de förbittrade mig»,
16 vilka voro dÄ de som förbittrade honom, fastÀn de hade hört hans ord? Var det icke alla de som under Moses hade dragit ut ur Egypten?
17 Och vilka voro de som han var förtörnad pÄ i fyrtio Är? Var det icke de som hade syndat, de »vilkas kroppar föllo i öknen»?
18 Och vilka gÀllde den ed som han svor, att de »icke skulle komma in i hans vila», vilka, om icke dem som hade varit ohörsamma?
19 SÄ se vi dÄ att det var för otros skull som de icke kunde komma ditin.