1 Stöten i basun pÄ Sion, och blÄsen larmsignal pÄ mitt heliga berg; mÄ alla landets inbyggare darra! Ty HERRENS dag kommer, ja, den Àr nÀra;
2 en dag av mörker och tjocka, en dag av moln och töcken, lik en gryning som breder ut sig över bergen. Ett stort och mÀktigt folk kommer, ett vars like aldrig nÄgonsin har funnits och ej heller hÀdanefter skall uppstÄ, intill senaste slÀktens Är.
3 Framför dem gÄr en förtÀrande eld och bakom dem kommer en förbrÀnnande lÄga. Likt Edens lustgÄrd var landet framför dem, men bakom dem Àr det en öde öken; ja, undan dem finnes ingen rÀddning.
4 De te sig likasom hÀstar, och sÄsom stridshÀstar hasta de Ästad.
5 Med ett rassel likasom av vagnar sprÀnga de fram över bergens toppar, med ett brus sÄsom av en eldslÄga, nÀr den förtÀr strÄ; de Àro sÄsom ett mÀktigt folk, ordnat till strid.
6 Vid deras Äsyn gripas folken av Ängest, alla ansikten skifta fÀrg.
7 SÄsom hjÀltar hasta de Ästad, lika stridsmÀn bestiga de murarna; var och en gÄr sin vÀg rakt fram, och ingen tager miste om sin strÄt.
8 Den ene trÀnger icke den andre, var och en gÄr sin givna bana; mitt igenom vapnen störta de fram utan hejd.
9 I staden rusa de in pÄ murarna hasta de Ästad, i husen trÀnga de upp, genom fönstren bryta de sig vÀg, sÄsom tjuvar göra.
10 Vid deras Äsyn darrar jorden, och himmelen bÀvar; solen och mÄnen förmörkas, och stjÀrnorna mista sitt sken.
11 Och HERREN lÄter höra sin röst framför sin hÀr ty hans skara Àr mycket stor, mÀktig Àr den skara som utför hans befallning. Ja, HERRENS dag Àr stor och mycket fruktansvÀrd vem kan uthÀrda den?
12 Dock, nu mÄn I vÀnda om till mig av allt edert hjÀrta, sÀger HERREN, med fasta och grÄt och klagan.
13 Ja, riven sönder edra hjÀrtan, icke edra klÀder, och vÀnden om till HERREN, eder Gud; ty nÄdig och barmhÀrtig Àr han, lÄngmodig och stor i mildhet, och sÄdan att han Ängrar det onda.
14 MÄhÀnda vÀnder han om och Ängrar sig och lÀmnar kvar efter sig nÄgon vÀlsignelse, till spisoffer och drickoffer Ät HERREN, eder Gud.
15 Stöten i basun pÄ Sion, pÄlysen en helig fasta lysen ut en högtidsförsamling;
16 församlen folket, pÄlysen en helig sammankomst, kallen tillhopa de gamla församlen de smÄ barnen, jÀmvÀl dem som Ànnu dia vid bröstet brudgummen mÄ komma ur sin kammare och bruden ur sitt gemak.
17 Mellan förhuset och altaret mÄ prÀsterna, HERRENS tjÀnare, hÄlla klagogrÄt och sÀga: »HERRE, skona ditt folk, och lÄt icke din arvedel bliva till smÀlek, till ett ordsprÄk bland hedningarna Varför skulle man fÄ sÀga bland folken: 'Var Àr nu deras Gud?'»
18 SÄ upptÀndes dÄ HERREN till nitÀlskan för sitt land, och han ömkade sig över sitt folk;
19 HERREN svarade och sade till sitt folk: Se, jag vill sÀnda eder sÀd och vin och olja, sÄ att I fÄn mÀtta eder dÀrav, och jag skall icke mer lÄta eder bliva till smÀlek bland hedningarna.
20 Och nordlandsskaran skall jag förjaga lĂ„ngt bort ifrĂ„n eder, jag skall driva den undan till ett torrt och öde Land, dess förtrupp till Ăstra havet och dess eftertrupp till VĂ€stra havet. Och stank skall stiga upp dĂ€rav, ja, vĂ€mjelig lukt skall stiga upp dĂ€rav, eftersom den har tagit sig för sĂ„ stora ting.
21 Frukta icke, du land, utan fröjda dig och glÀds, ty stora ting har HERREN tagit sig för
22 Frukten icke, I markens djur, ty betesmarkerna i öknen grönska, och trÀden bÀra sin frukt, fikontrÀden och vintrÀden giva sin kraft.
23 Och fröjden eder, I Sions barn, varen glada i HERREN, eder Gud; ty han giver eder höstregn, i rÀtt tid, han som ock förr sÀnde ned över eder regn, bÄde höst och vÄr.
24 SÄ skola logarna fyllas mod sÀd och pressarna flöda över av vin och olja.
25 Och jag skall giva eder gottgörelse för de Ärsgrödor som Ätos upp av grÀshopporna, grÀsbitarna, grÀsÀtarna och grÀsgnagarna, den stora hÀr som jag sÀnde ut mot eder.
26 Och I skolen fÄ Àta till fyllest och bliva mÀtta; och dÄ skolen I lova HERRENS, eder Guds, namn, hans som har handlat sÄ underbart med eder; och mitt folk skall icke komma pÄ skam evinnerligen.
27 Och I skolen förnimma att jag bor mitt i Israel, och att jag Àr HERREN, eder Gud, och eljest ingen. Ja, mitt folk skall icke komma pÄ skam evinnerligen.
28 Och det skall ske dÀrefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, edra gamla mÀn skola hava drömmar edra ynglingar skola se syner;
29 ocksÄ över dem som Àro tjÀnare och tjÀnarinnor skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.
30 Och jag skall lÄta tecken synas pÄ himmelen och pÄ jorden: blod och eld och rökstoder.
31 Solen skall vÀndas i mörker och mÄnen i blod förrÀn HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvÀrda.
32 Men det skall ske att var och en som Äkallar HERRENS namn han skall varda frÀlst. Ty pÄ Sions berg och i Jerusalem skall finnas en rÀddad skara, sÄsom HERREN har sagt; och till de undsluppna skola höra de som HERREN kallar.