1 Detta Àr vad som talades av Jeremia, Hilkias son, en av prÀsterna i Anatot i Benjamins land.
2 Till honom kom HERRENS ord i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid, i hans trettonde regeringsÄr,
3 Och sedan i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid, intill slutet av Sidkias, Josias sons, Juda konungs, elfte regeringsÄr, dÄ Jerusalems invÄnare i femte mÄnaden fördes bort i fÄngenskap.
4 HERRENS ord kom till mig; han sade:
5 »FörrÀn jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och förrÀn du utgick ur modersskötet, helgade jag dig; jag satte dig till en profet för folken.»
6 Men jag svarade: »Ack Herre HERRE! Se, jag förstÄr icke att tala, ty jag Àr för ung.
7 DÄ sade HERREN till mig: »SÀg icke: 'Jag Àr för ung', utan gÄ Ästad vart jag Àn sÀnder dig, och tala vad jag Àn bjuder dig.
8 Frukta icke för dem; ty jag Àr med dig och vill hjÀlpa dig, sÀger HERREN.»
9 Och HERREN rÀckte ut sin hand och rörde vid min mun; och HERREN sade till mig: »Se, jag lÀgger mina ord i din mun.
10 Ja, jag sÀtter dig i dag över folk och riken, för att du skall upprycka och nedbryta, förgöra och fördÀrva, uppbygga och plantera.»
11 Och HERRENS ord kom till mig; han sade: »Vad ser du, Jeremia?» Tag svarade: »Jag ser en gren av ett mandeltrÀd.»
12 Och HERREN sade till mig: »Du har sett rÀtt, ty jag skall vaka över mitt ord och lÄta det gÄ i fullbordan.»
13 Och HERRENS ord kom till mig för andra gÄngen; han sade: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser en sjudande gryta; den synes Ät norr till.»
14 Och HERREN sade till mig: »Ja, frÄn norr skall olyckan bryta in över alla landets inbyggare.
15 Ty se, jag skall kalla pÄ alla folkstammar i rikena norrut, sÀger HERREN; och de skola komma och resa upp var och en sitt sÀte vid ingÄngen till Jerusalems portar och mot alla dess murar, runt omkring, och mot alla Juda stÀder.
16 Och jag skall gÄ till rÀtta med dem för all deras ondska, dÀrför att de hava övergivit mig och tÀnt offereld Ät andra gudar och tillbett sina hÀnders verk.
17 SÄ omgjorda nu du dina lÀnder, och stÄ upp och tala till dem allt vad Jag bjuder dig. Var icke förfÀrad för dem, pÄ det att jag icke mÄ lÄta vad förfÀrligt Àr komma över dig inför dem.
18 Ty se, jag sjÀlv gör dig i dag till en fast stad och till en jÀrnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda konungar, mot dess furstar, mot dess prÀster och mot det meniga folket,
19 sÄ att de icke skola bliva dig övermÀktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag Àr med dig, sÀger HERREN, och jag vill hjÀlpa dig.»