1 HERREN lÀt mig se följande syn: Jag fick se tvÄ korgar med fikon uppstÀllda framför HERRENS tempel; och det var efter det att Nebukadressar, konungen i Babel, hade fört bort ifrÄn Jerusalem Jekonja, Jojakims son, konungen i Juda, sÄ ock Juda furstar, jÀmt timmermÀnnen och smederna, och lÄtit dem komma till Babel.
2 I den ena korgen funnos mycket goda fikon, sÄdana som fikon ifrÄn förstlingsskörden Àro; och i de andra korgen funnos mycket usla fikon, sÄ usla att de icke kunde Àtas.
3 Och HERREN sade till mig: »Vad ser du, Jeremia?» Jag svarade »Fikon; och de goda fikonen Àr mycket goda, men de usla fikonen Àro mycket usla, sÄ usla att de icke kunna Àtas.»
4 Och HERRENS ord kom till mig han sade:
5 SÄ sÀger HERREN, Israels Gud: SÄsom man med vÀlbehag ser pÄ de goda fikonen, sÄ vill jag med vÀlbehag se till de bortförda av Juda, dem som jag frÄn denna plats har sÀnt bort till kaldéernas land.
6 Jag skall med vÀlbehag vÀnda mitt öga till dem och lÄta dem komma tillbaka till detta land. Jag skall uppbygga dem och icke slÄ ned dem; jag skall plantera dem och icke upprycka dem.
7 Och jag skall giva dem hjÀrtan till att kÀnna att jag Àr HERREN; och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud. Ty de skola omvÀnda sig till mig av allt sitt hjÀrta.
8 Men sÄsom man gör med usla fikon, som Àro sÄ usla att de icke kunna Àtas, likasÄ, sÀger HERREN, skall jag göra med Sidkia, Juda konung, och med hans furstar och med kvarlevan i Jerusalem, ja, bÄde med dem som hava blivit kvar hÀr i landet och med dem som hava bosatt sig i Egyptens land.
9 PÄ alla orter dit jag fördriver dem skall jag göra dem till en varnagel och en skrÀckbild för alla riken jorden, till en smÀlek, till ett ordsprÄk och en visa, och till ett exempel som man nÀmner, nÀr man förbannar.
10 Och jag skall sÀnda bland dem svÀrd, hungersnöd och pest, till dess att de bliva utrotade ur det land som jag har givit Ät dem och deras fÀder.