1 Detta Àr det ord som kom till Jeremia frÄn HERREN i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid; han sade
2 GÄ bort till rekabiternas slÀkt och tala med dem, och för dem till HERRENS hus, in i en av kamrarna, och giv dem vin att dricka.
3 DÄ tog jag med mig Jaasanja, son till Jeremia, son till Habassinja, jÀmte hans bröder och alla hans söner och rekabiternas hela övriga slÀkt,
4 och förde dem till HERRENS hus, in i den kammare som innehades av sönerna till gudsmannen Hanan, Jigdaljas son, den kammare som ligger bredvid furstarnas, ovanom dörrvaktaren Maasejas, Sallums sons, kammare.
5 Och jag satte fram för rekabiternas slÀkt kannor, fulla med vin, sÄ ock bÀgare, och sade till dem: »Dricken vin?»
6 Men de svarade: »Vi dricka icke vin. Ty vÄr fader Jonadab, Rekabs son, har bjudit oss och sagt: 'I och edra barn skolen aldrig dricka vin;
7 och hus skolen I icke bygga, och sÀd skolen I icke sÄ, och vingÄrdar skolen I icke plantera, ej heller Àga sÄdana, utan I skolen bo i tÀlt i all eder tid, för att I mÄn lÀnge leva i det land dÀr I bon sÄsom frÀmlingar.'
8 Och vi hava hörsammat vÄr fader Jonadabs, Rekabs sons, befallning, i allt vad han har bjudit oss, sÄ att vi med vÄra hustrur och vÄra söner och döttrar aldrig dricka vin,
9 ej heller bygga hus till att bo i, ej heller Àga vingÄrdar eller Äkrar eller sÀd.
10 Vi hava alltsÄ bott i tÀlt och hava hörsammat och gjort allt vad vÄr fader Jonadab har bjudit oss.
11 Men nÀr Nebukadressar, konungen i Babel, drog upp och föll in i landet, sade vi: 'VÀlan, vi vilja begiva oss till Jerusalem, undan kaldéernas och araméernas hÀr.' Och sÄ bosatte vi oss i Jerusalem.»
12 Och HERRENS ord kom till Jeremia; han sade:
13 SÄ sÀger HERREN Sebaot, Israels Gud: GÄ Ästad och sÀg till Juda mÀn och till Jerusalems invÄnare: Skolen I dÄ icke taga emot tuktan, sÄ att I hören mina ord, sÀger HERREN?
14 Det bud som Jonadab, Rekabs son, gav sina barn, att de icke skulle dricka vin, det har blivit iakttaget, och Ànnu i dag dricka de icke vin, av hörsamhet mot sin faders bud. Men sjÀlv har jag titt och ofta talat till eder, och I haven dock icke hörsammat mig.
15 Och titt och ofta har jag sÀnt till eder alla mina tjÀnare profeterna och lÄtit sÀga: »VÀnden om, var och en frÄn sin onda vÀg, och bÀttren edert vÀsende, och följen icke efter andra gudar, sÄ att I tjÀnen dem; dÄ skolen I fÄ bo i det land som jag har givit Ät eder och edra fÀder.» Men I böjden icke edert öra dÀrtill och hörden icke pÄ mig.
16 Eftersom nu detta folk icke har hörsammat mig, sÄsom Jonadabs, Rekabs sons, barn hava iakttagit det bud som deras fader gav dem,
17 dÀrför sÀger HERREN, hÀrskarornas Gud, Israels Gud, sÄ: Se, över Juda och över alla Jerusalems invÄnare skall jag lÄta all den olycka komma, som jag har förkunnat över dem, dÀrför att de icke hörde, nÀr jag talade till dem, och icke svarade, nÀr jag kallade pÄ dem.
18 Och till rekabiternas slÀkt sade Jeremia: SÄ sÀger HERREN Sebaot, Israels Gud: DÀrför att I haven hörsammat eder fader Jonadabs bud och hÄllit alla hans bud och i alla stycken gjort sÄsom han har bjudit eder,
19 dÀrför sÀger HERREN Sebaot, Israels Gud, sÄ: Aldrig skall den tid komma, dÄ icke en avkomling av Jonadab, Rekabs son, stÄr inför mitt ansikte.