1 Om Ammons barn. SÄ sÀger HERREN: Har Israel nu inga barn, eller har han ingen arvinge mer? Eller varför har Malkam tagit arv, efter Gad, och varför bor hans folk i dess stÀder?
2 Se, dÀrför skola dagar komma, sÀger HERREN dÄ jag skall lÄta höra ett hÀrskri mot Rabba i Ammons barns land; och dÄ skall det bliva en öde grushög, och dess lydstÀder skola brÀnnas upp i eld; och Israel skall dÄ taga arv efter dem som hava tagit hans arv, sÀger HERREN.
3 JÀmra dig, du Hesbon, ty Ai Àr förstört; ropen, I Rabbas döttrar. Höljen eder i sorgdrÀkt, klagen, och gÄn omkring i gÄrdarna; ty Malkam mÄste vandra bort i fÄngenskap, och hans prÀster och furstar med honom.
4 Varför berömmer du dig av dina dalar, av att din dal flödar över, du avfÀlliga dotter? Du som förlitar dig pÄ dina skatter och sÀger: »Vem skall vÀl komma Ät mig?»,
5 se, jag skall lÄta förskrÀckelse komma över dig frÄn alla dem som bo omkring dig, sÀger Herren, HERREN Sebaot. Och I skolen varda bortdrivna, var och en Ät sitt hÄll och ingen skall församla de flyktande.
6 Men dÀrefter skall jag Äter upprÀtta Ammons barn, sÀger HERREN.
7 Om Edom. SĂ„ sĂ€ger HERREN Sebaot: Finnes dĂ„ ingen vishet mer i Teman? Har all rĂ„dighet försvunnit ifrĂ„n de förstĂ„ndiga? Ăr deras vishet uttömd?
8 Flyn, vÀnden om, gömmen eder djupt nere, I Dedans inbyggare. Ty över Esau skall jag lÄta ofÀrd komma pÄ hans hemsökelses tid.
9 NÀr vinbÀrgare komma över dig, skola de icke lÀmna kvar nÄgon efterskörd. NÀr tjuvar komma om natten, skola de fördÀrva sÄ mycket dem lyster.
10 Ty jag skall blotta Esau, jag skall uppenbara hans gömslen, och han skall icke lyckas hÄlla sig dold; fördÀrv skall drabba hans barn, hans bröder och grannar, och han skall icke mer vara till.
11 Bekymra dig ej om dina faderlösa, jag vill behÄlla dem vid liv; och mÄ dina Ànkor förtrösta pÄ mig.
12 Ty sÄ sÀger HERREN: Se, de som icke hade förskyllt att dricka kalken, de nödgas att dricka den; skulle dÄ du bliva ostraffad? Nej, du skall icke bliva ostraffad, utan skall nödgas att dricka den.
13 Ty vid mig sjÀlv har jag svurit, sÀger HERREN, att Bosra skall bliva ett föremÄl för hÀpnad och smÀlek; det skall förödas och bliva ett exempel som man nÀmner, nÀr man förbannar; och alla dess lydstÀder skola bliva ödemarker för evÀrdlig tid.
14 Ett budskap har jag hört frÄn HERREN, och en budbÀrare Àr utsÀnd bland folken: »Församlen eder och kommen emot det, och stÄn upp till strid.
15 Ty se, jag skall göra dig ringa bland folken, föraktad bland mÀnniskorna.
16 Den förfÀran du vÀckte har bedragit dig, ja, ditt hjÀrtas övermod, dÀr du sitter ibland bergsklyftorna och hÄller dig fast högst uppe pÄ höjden. Om du Àn byggde ditt nÀste sÄ högt uppe som örnen, sÄ skulle jag dock störta dig ned dÀrifrÄn, sÀger HERREN.
17 Och Edom skall bliva ett föremÄl för hÀpnad; alla som gÄ dÀr fram skola hÀpna och vissla vid tanken pÄ alla dess plÄgor.
18 Likasom nÀr Sodom och Gomorra med sina grannstÀder omstörtades, sÀger HERREN, sÄ skall ingen mer bo dÀr och intet mÀnniskobarn dÀr vistas.
19 Se, lik ett lejon som drager upp frÄn Jordanbygdens snÄr och bryter in pÄ frodiga betesmarker skall jag i ett ögonblick jaga dem bort dÀrifrÄn; och den som jag utvÀljer skall jag sÀtta till herde över dem. Ty vem Àr min like, och vem kan stÀlla mig till ansvar? Och vilken Àr den herde som kan bestÄ inför mig?
20 Hören dÀrför det rÄd som HERREN har lagt mot Edom, och de tankar som han har mot Temans inbyggare: Ja, herdegossarna skola sannerligen slÀpas bort; sannerligen, deras betesmark skall hÀpna över dem.
21 Vid dÄnet av deras fall bÀvar jorden; man skriar sÄ, att ljudet höres Ànda borta vid Röda havet.
22 Se, en som liknar en örn lyfter sig och svÀvar fram och breder ut sina vingar över Bosra. Och Edoms hjÀltars hjÀrtan bliva pÄ den dagen sÄsom en kvinnas hjÀrta, nÀr hon Àr i barnsnöd.
23 Om Damaskus. Hamat och Arpad komma pÄ skam; ty ett ont budskap fÄ de höra, och de betagas av Ängest. I havet rÄder oro; det kan ej vara stilla.
24 Damaskus förlorar modet, det vÀnder sig om till flykt, ty skrÀck har fattat det; Ängest och vÄnda har gripit det, lik en barnaföderskas.
25 Varför lÀt man den icke vara, den berömda staden, min glÀdjes stad?
26 SÄ mÄste nu dess unga mÀn falla pÄ dess gator, och alla dess stridsmÀn förgöras pÄ den dagen, sÀger HERREN Sebaot.
27 Och jag skall tÀnda eld pÄ Damaskus' murar, och elden skall förtÀra Ben-Hadads palatser.
28 Om Kedar och Hasors riken, som blevo slagna av Nebukadressar, konungen i Babel. SĂ„ sĂ€ger HERREN: Upp, ja, dragen Ă„stad upp mot Kedar, och fördĂ€rven Ăsterlandets söner.
29 Deras hyddor och deras hjordar mÄ man taga, deras tÀlt och allt deras bohag och deras kameler mÄ föras bort ifrÄn dem och man mÄ ropa över dem; »SkrÀck frÄn alla sidor!»
30 Flyn, ja, flykten med hast, gömmen eder djupt nere, I Hasors inbyggare, sÀger HERREN, ty Nebukadressar, konungen i Babel, har lagt rÄd mot eder och tÀnkt ut mot eder ett anslag.
31 Upp, sÀger HERREN, ja, dragen ditupp mot ett fredligt folk, som bor dÀr i trygghet, utan bÄde portar och bommar, i sin avskilda boning.
32 Deras kameler skola bliva edert byte, och deras myckna boskap skall bliva edert rov; och jag skall förströ dem Ät alla vÀderstreck, mÀnnen med det kantklippta hÄret och frÄn alla sidor skall jag lÄta ofÀrd komma över dem, sÀger HERREN.
33 Och Hasor skall bliva en boning för schakaler en ödemark till evÀrdlig tid; ingen skall mer bo dÀr och intet mÀnniskobarn dÀr vistas.
34 Detta Àr vad som kom till profeten Jeremia sÄsom HERRENS ord om Elam, i begynnelsen av Sidkias, Juda konungs, regering; han sade:
35 SÄ sÀger HERREN Sebaot: Se, jag skall bryta sönder Elams bÄge, deras yppersta makt.
36 Och frÄn himmelens fyra Àndar skall jag lÄta fyra vindar komma mot Elam, och skall förströ dess folk Ät alla dessa vÀderstreck; och intet folk skall finnas, dit icke de fördrivna ifrÄn Elam skola komma.
37 Och jag skall göra elamiterna förfÀrade för sina fiender och för dem som stÄ efter deras liv, och jag skall lÄta olycka komma över dem, min vredes glöd, sÀger HERREN. Jag skall sÀnda svÀrdet efter dem, till dess att jag har gjort Ànde pÄ dem.
38 Och jag skall sÀtta upp min tron i Elam och förgöra dÀr bÄde konung och furstar, sÀger HERREN.
39 Men i kommande dagar skall jag Äter upprÀtta Elam, sÀger HERREN.