1 Sidkia var tjuguett Är gammal, nÀr han blev konung, och han regerade elva Är i Jerusalem. Hans moder hette Hamital, Jeremias dotter, frÄn Libna.
2 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, alldeles sÄsom Jojakim hade gjort.
3 Ty pÄ grund av HERRENS vrede skedde vad som skedde med Jerusalem och Juda, till dess att han kastade dem bort ifrÄn sitt ansikte. Och Sidkia avföll frÄn konungen i Babel.
4 DÄ, i hans nionde regeringsÄr, i tionde mÄnaden, pÄ tionde dagen i mÄnaden, kom Nebukadressar, konungen i Babel, med hela sin hÀr till Jerusalem, och de belÀgrade det; och de byggde en belÀgringsmur runt omkring det.
5 SÄ blev staden belÀgrad och förblev sÄ Ànda till konung Sidkias elfte regeringsÄr.
6 Men i fjÀrde mÄnaden, pÄ nionde dagen i mÄnaden, var hungersnöden sÄ stor i staden, att mÀngden av folket icke hade nÄgot att Àta.
7 Och staden stormades, och allt krigsfolket flydde och drog ut ur staden om natten genom porten mellan de bÄda murarna (den port som ledde till den kungliga trÀdgÄrden), medan kaldéerna lÄgo runt omkring staden; och de togo vÀgen Ät Hedmarken till.
8 Men kaldéernas hÀr förföljde konungen, och de hunno upp Sidkia pÄ Jerikos hedmarker, sedan hela hans hÀr hade övergivit honom och skingrat sig.
9 Och de grepo konungen och förde honom till den babyloniske konungen i Ribla i Hamats land; dÀr höll denne rannsakning och dom med honom.
10 Och konungen i Babel lÀt slakta Sidkias barn inför hans ögon; dÀrjÀmte lÀt han ock slakta alla Juda furstar i Ribla.
11 Och pÄ Sidkia sjÀlv lÀt han sticka ut ögonen och lÀt fÀngsla honom med kopparfjÀttrar. Och konungen i Babel förde honom dÀrefter till Babel och lÀt honom sitta i fÀngelsehuset Ànda till hans dödsdag.
12 I femte mÄnaden, pÄ tionde dagen i mÄnaden, detta i den babyloniske konungen Nebukadressars nittonde regeringsÄr, kom Nebusaradan, översten för drabanterna; denne var den babyloniske konungens förtroendeman vid Jerusalem.
13 Han brÀnde upp HERRENS hus och konungshuset; ja, alla hus i Jerusalem, i synnerhet alla de förnÀmas hus, brÀnde han upp i eld.
14 Och alla murar runt omkring Jerusalem brötos ned av hela den hÀr av kaldéer, som översten för drabanterna hade med sig.
15 Och en del av de ringaste bland folket och den övriga Äterstoden av folket, dem som voro kvar i staden, och de överlöpare som hade gÄtt över till konungen i Babel, sÄ ock det hantverksfolk som fanns kvar, dem förde Nebusaradan, översten för drabanterna, bort i fÄngenskap.
16 Men av de ringaste i landet lÀmnade Nebusaradan, översten för drabanterna, nÄgra kvar till vingÄrdsmÀn och ÄkermÀn.
17 Kopparpelarna i HERRENS hus, bÀckenstÀllen och kopparhavet i HERRENS hus slogo kaldéerna sönder och förde all kopparen till Babel.
18 Och askkÀrlen, skovlarna, knivarna, de bÄda slagen av skÄlar och alla kopparkÀrl som hade begagnats vid gudstjÀnsten togo de bort.
19 Likaledes tog översten för drabanterna bort faten, fyrfaten, offerskÄlarna, askkÀrlen, ljusstakarna, de andra skÄlarna och bÀgarna, allt vad som var av rent guld eller av rent silver.
20 Vad angÄr de tvÄ pelarna, havet som var allenast ett, och de tolv kopparoxarna under bÀckenstÀllen, som konung Salomo hade lÄtit göra till HERRENS hus, sÄ kunde kopparen i alla dessa föremÄl icke vÀgas.
21 Och vad pelarna angÄr, sÄ var den ena pelaren aderton alnar hög, och en tolv alnar lÄng trÄd mÀtte dess omfÄng, och den var fyra finger tjock och ihÄlig.
22 Och ovanpÄ den var ett pelarhuvud av koppar; och detta ena pelarhuvud var fem alnar högt, och ett nÀtverk och granatÀpplen funnos pÄ pelarhuvudet runt omkring, alltsammans av koppar. Och likadant var det pÄ den andra pelaren med fina granatÀpplen.
23 Och granatÀpplena voro nittiosex utÄt; men tillsammans voro granatÀpplena pÄ nÀtverket runt omkring ett hundra.
24 Och översten för drabanterna tog översteprÀsten Seraja jÀmte Sefanja prÀsten nÀst under honom, sÄ ock de tre som höllo vakt vid tröskeln,
25 och frÄn staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och sju av konungens nÀrmaste mÀn, som pÄtrÀffades i staden, sÄ ock hÀrhövitsmannens sekreterare, som plÀgade utskriva folket i landet till krigstjÀnst, och sextio andra mÀn av landets folk, som pÄtrÀffades i staden --
26 dessa tog Nebusaradan, översten för drabanterna, och förde dem till den babyloniske konungen i Ribla.
27 Och konungen i Babel lÀt avliva dem dÀr, i Ribla i Hamats land. SÄ blev Juda bortfört frÄn sitt land.
28 Detta Àr antalet av dem som Nebukadressar förde bort: i det sjunde Äret tre tusen tjugutre judar,
29 och i Nebukadressars adertonde: regeringsÄr Ätta hundra trettiotvÄ personer frÄn Jerusalem.
30 Men i Nebukadressars tjugutredje regeringsÄr bortförde Nebusaradan, översten för drabanterna, av judarna sju hundra fyrtiofem personer. Hela antalet utgjorde fyra tusen sex hundra personer.
31 Men i det trettiosjunde Äret sedan Jojakin, Juda konung, hade blivit bortförd i fÄngenskap, i tolfte mÄnaden, pÄ tjugufemte dagen i mÄnaden, tog Evil-Merodak, konungen i Babel -- samma Är han blev konung -- Jojakin, Juda konung, till nÄder och förde honom ut ur fÀngelset.
32 Och han talade vÀnligt med honom och gav honom översta platsen bland de konungar som voro hos honom i Babel.
33 Han fick lÀgga av sin fÄngdrÀkt och bestÀndigt Àta vid hans bord, sÄ lÀnge han levde.
34 Och ett stÀndigt underhÄll gavs honom frÄn konungen i Babel, visst för var dag, Ànda till hans dödsdag, sÄ lÀnge han levde.