1 Och han sade till sina lÀrjungar: »Det Àr icke annat möjligt Àn att förförelser mÄste komma, men ve den genom vilken de komma!
2 För honom vore det bÀttre att en kvarnsten hÀngdes om hans hals och han kastades i havet, Àn att han skulle förföra en av dessa smÄ.
3 Tagen eder till vara! Om din broder försyndat sig, sÄ tillrÀttavisa honom; och om han dÄ Ängrar sig, sÄ förlÄt honom.
4 Ja, om han sju gÄnger om dagen försyndar sig mot dig och sju gÄnger kommer tillbaka till dig och sÀger: 'Jag Ängrar mig' sÄ skall du förlÄta honom.»
5 Och apostlarna sade till Herren: »Föröka vÄr tro.»
6 DÄ sade Herren: »Om I haden tro, vore den ock blott sÄsom ett senapskorn, sÄ skullen I kunna sÀga till detta mullbÀrsfikontrÀd: 'Ryck dig upp med rötterna, och plantera dig i havet', och det skulle lyda eder.
7 Om nÄgon bland eder har en tjÀnare som kör plogen eller vaktar boskap, icke sÀger han vÀl till tjÀnaren, nÀr denne kommer hem frÄn marken: 'GÄ du nu strax till bords'?
8 SÀger han icke fastmer till honom: 'Red till min mÄltid, och fÀst sÄ upp din klÀdnad och betjÀna mig, medan jag Àter och dricker; sedan mÄ du sjÀlv Àta och dricka'?
9 Icke tackar han vÀl tjÀnaren för att denne gjorde det som blev honom befallt?
10 Sammalunda, nÀr I haven gjort allt som har blivit eder befallt, dÄ skolen I sÀga: 'Vi Àro blott ringa tjÀnare: vi hava endast gjort vad vi voro pliktiga att göra.'»
11 DÄ han nu var stadd pÄ sin fÀrd till Jerusalem, tog han vÀgen mellan Samarien och Galileen.
12 Och nÀr han kom in i en by, möttes han av tio spetÀlska mÀn. Dessa stannade pÄ avstÄnd
13 och ropade och sade: »Jesus, MÀstare, förbarma dig över oss.»
14 NÀr han fick se dem, sade han till dem: »GÄn och visen eder för prÀsterna.» Och medan de voro pÄ vÀg dit, blevo de rena.
15 Och en av dem vÀnde tillbaka, nÀr han sÄg att han hade blivit botad, och prisade Gud med hög röst
16 och föll ned pÄ mitt ansikte för Jesu fötter och tackade honom. Och denne var en samarit.
17 DÄ svarade Jesus och sade: »Blevo icke alla tio gjorda rena? Var Àro de nio?
18 Fanns dÄ ibland dem ingen som vÀnde tillbaka för att prisa Gud, utom denne frÀmling?»
19 Och han sade till honom: »StÄ upp och gÄ dina fÀrde. Din tro har frÀlst dig.»
20 Och dÄ han blev tillfrÄgad av fariséerna nÀr Guds rike skulle komma, svarade han dem och sade: »Guds rike kommer icke pÄ sÄdant sÀtt att det kan förnimmas med ögonen,
21 ej heller skall man kunna sÀga: 'Se hÀr Àr det', eller: 'DÀr Àr det.' Ty se, Guds rike Àr invÀrtes i eder.»
22 Och han sade till lÀrjungarna: »Den tid skall komma, dÄ I gÀrna skullen vilja se en av MÀnniskosonens dagar, men I skolen icke fÄ det.
23 VÀl skall man dÄ sÀga till eder: 'Se dÀr Àr han', eller: 'Se hÀr Àr han'; men gÄn icke dit, och löpen icke dÀrefter.
24 Ty sÄsom ljungelden, nÀr den ljungar fram, lyser frÄn himmelens ena Ànda till den andra, sÄ skall det vara med MÀnniskosonen pÄ hand dag.
25 Men först mÄste han lida mycket och bliva förkastad av detta slÀkte.
26 Och sÄsom det skedde pÄ Noas tid, sÄ skall det ock ske i MÀnniskosonens dagar:
27 mÀnniskorna Äto och drucko, mÀn togo sig hustrur, och hustrur gÄvos Ät mÀn, Ànda till den dag dÄ Noa gick in i arken; dÄ kom floden och förgjorde dem allasammans.
28 Likaledes, sÄsom det skedde pÄ Lots tid: mÀnniskorna Äto och drucko, köpte och sÄlde, planterade och byggde,
29 men pÄ den dag dÄ Lot gick ut frÄn Sodom regnade eld och svavel ned frÄn himmelen och förgjorde dem allasammans,
30 alldeles pÄ samma sÀtt skall det ske den dag dÄ MÀnniskosonen uppenbaras.
31 Den som den dagen Àr pÄ taket och har sitt bohag inne i huset, han mÄ icke stiga ned för att hÀmta det; ej heller mÄ den som Àr ute pÄ marken vÀnda tillbaka.
32 Kommen ihÄg Lots hustru.
33 Den som stÄr efter att vinna sitt liv, han skall mista det; men den som mister det, han skall rÀdda det.
34 Jag sÀger eder: Den natten skola tvÄ ligga i samma sÀng; den ene skall bliva upptagen, den andre skall lÀmnas kvar.
35 TvÄ kvinnor skola mala tillhopa; den ena skall bliva upptagen, den andra skall lÀmnas kvar.»
36 DÄ frÄgade de honom: »Var dÄ, Herre?» Han svarade dem: »DÀr den döda kroppen Àr, dit skola ock rovfÄglarna församla sig.»