Lucas 4

1 Sedan vÀnde Jesus tillbaka frÄn Jordan, full av helig ande, och fördes genom Anden omkring i öknen

2 och frestades av djÀvulen under fyrtio dagar. Och under de dagarna Ät han intet; men nÀr de hade gÄtt till Ànda, blev han hungrig.

3 DĂ„ sade djĂ€vulen till honom: Ȁr du Guds Son, sĂ„ bjud denna sten att bliva bröd.»

4 Jesus svarade honom: »Det Àr skrivet: 'MÀnniskan skall leva icke allenast av bröd.'»

5 Och djÀvulen förde honom upp pÄ en höjd och visade honom i ett ögonblick alla riken i vÀrlden

6 och sade till honom: ȁt dig vill jag giva makten över allt detta med dess hĂ€rlighet; ty Ă„t mig har den blivit överlĂ€mnad, och Ă„t vem jag vill kan jag giva den.

7 Om du alltsÄ tillbeder inför mig, sÄ skall den hel och hÄllen höra dig till.»

8 Jesus svarade och sade till honom: »Det Àr skrivet: 'Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjÀna.'»

9 Och han förde honom till Jerusalem och stĂ€llde honom uppe pĂ„ helgedomens mur och sade till honom: Ȁr du Guds Son, sĂ„ kasta dig ned hĂ€rifrĂ„n;

10 det Àr ju skrivet: 'Han skall giva sina Ànglar befallning om dig, att de skola vÀl bevara dig';

11 sÄ ock: 'De skola bÀra dig pÄ hÀnderna, sÄ att du icke stöter din fot mot nÄgon sten.'»

12 DÄ svarade Jesus och sade till honom: »Det Àr sagt: 'Du skall icke fresta Herren, din Gud.'»

13 NÀr djÀvulen sÄ hade slutat med alla sina frestelser, vek han ifrÄn honom, intill lÀglig tid.

14 Och Jesus vÀnde i Andens kraft tillbaka till Galileen; och ryktet om honom gick ut i hela den kringliggande trakten.

15 Och han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla.

16 SÄ kom han till Nasaret, dÀr han var uppfödd. Och pÄ sabbatsdagen gick han, sÄsom hans sed var, in i synagogan: och dÀr stod han upp till att förelÀsa.

17 DÄ rÀckte man Ät honom profeten Esaias' bok; och nÀr han öppnade boken, fick han se det stÀlle dÀr det stod skrivet:

18 »Herrens Ande Àr över mig, ty han har smort mig. Han har satt mig till att förkunna glÀdjens budskap för de fattiga, till att predika frihet för de fÄngna och syn för de blinda, ja, till att giva de förtryckta frihet

19 och till att predika ett nÄdens Är frÄn Herren.»

20 Sedan lade han ihop boken och gav den tillbaka Ät tjÀnaren och satte sig ned. Och alla som voro i synagogan hade sina ögon fÀsta pÄ honom.

21 DÄ begynte han tala och sade till dem: »I dag Àr detta skriftens ord fullbordat inför edra öron.»

22 Och de gĂ„vo honom alla sitt vittnesbörd och förundrade sig över de nĂ„dens ord som utgingo frĂ„n hans mun, och sade: Ȁr dĂ„ denne icke Josefs son?»

23 DÄ sade han till dem: »Helt visst skolen I nu vÀnda mot mig det ordet: 'LÀkare, bota dig sjÀlv' och sÀga: 'SÄdana stora ting som vi hava hört vara gjorda i Kapernaum, sÄdana mÄ du göra ocksÄ hÀr i din fÀdernestad.'»

24 Och han tillade: »Sannerligen sÀger jag eder: Ingen profet bliver i sitt fÀdernesland vÀl mottagen.

25 Men jag sÀger eder, sÄsom sant Àr: I Israel funnos mÄnga Ànkor pÄ Elias' tid dÄ himmelen var tillsluten i tre Är och sex mÄnader, och stor hungersnöd kom över hela landet --

26 och likvÀl blev Elias icke sÀnd till nÄgon av dessa, utan allenast till en Ànka i Sarepta i Sidons land.

27 Och mÄnga spetÀlska funnos i Israel pÄ profeten Elisas tid; och likvÀl blev ingen av dessa gjord ren, utan allenast Naiman frÄn Syrien.»

28 NÀr de som voro i synagogan hörde detta, uppfylldes de alla av vrede

29 och stodo upp och drevo honom ut ur staden och förde honom Ànda fram till branten av det berg som deras stad var byggd pÄ, och ville störta honom dÀrutför.

30 Men han gick sin vÀg mitt igenom hopen och vandrade vidare.

31 Och han kom ned till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket pÄ sabbaten.

32 Och de hÀpnade över hans undervisning, ty han talade med makt och myndighet.

33 Och i synagogan var en man som var besatt av en oren ond ande. Denne ropade med hög röst:

34 »Bort hÀrifrÄn! Vad har du med oss att göra, Jesus frÄn Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du Àr, du Guds Helige.»

35 Men Jesus tilltalade honom strÀngt och sade: »Tig och far ut ur honom.» DÄ kastade den onde anden omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom, utan att hava gjort honom nÄgon skada.

36 Och hÀpnad kom över dem alla, och de talade med varandra och sade: »Vad Àr det med dennes ord? Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut.»

37 Och ryktet om honom spriddes Ät alla hÄll i den kringliggande trakten.

38 Men han stod upp och gick ut ur synagogan och kom in i Simons hus. Och Simons svÀrmoder var ansatt av en svÄr feber, och de bÄdo honom för henne.

39 DÄ trÀdde han fram och lutade sig över henne och nÀpste febern, och den lÀmnade henne; och strax stod hon upp och betjÀnade dem.

40 Men nÀr solen gick ned, förde alla till honom sina sjuka, sÄdana som ledo av olika slags sjukdomar. Och han lade hÀnderna pÄ var och en av dem och botade dem.

41 Onda andar blevo ock utdrivna ur mÄnga, och de ropade dÀrvid och sade: »Du Àr Guds Son.» Men han tilltalade dem strÀngt och tillsade dem att icke sÀga nÄgot, eftersom de visste att han var Messias.

42 Och nÀr det Äter hade blivit dag, gick han Ästad bort till en öde trakt. Men folket sökte efter honom; och nÀr de kommo fram till honom, ville de hÄlla honom kvar och hindra honom att gÄ sin vÀg.

43 Men han sade till dem: »OcksÄ för de andra stÀderna mÄste jag förkunna evangelium om Guds rike, ty dÀrtill har jag blivit utsÀnd.»

44 Och han predikade i synagogorna i Judeen.