48 Och han sÄg dem vara hÄrt ansatta, dÀr de rodde fram, ty vinden lÄg emot dem. Vid fjÀrde nattvÀkten kom han dÄ till dem, gÄende pÄ sjön, och skulle just gÄ förbi dem.
49 Men nÀr de fingo se honom gÄ pÄ sjön, trodde de att det var en vÄlnad och ropade högt;
50 ty de sÄgo honom alla och blevo förfÀrade. Men han begynte strax tala med dem och sade till dem: »Varen vid gott mod; det Àr jag, varen icke förskrÀckta.»
51 DÀrefter steg han upp till dem i bÄten, och vinden lade sig. Och de blevo uppfyllda av stor hÀpnad;