24 Och han stod upp och begav sig bort dÀrifrÄn till Tyrus' omrÄde. DÀr gick han in i ett hus och ville icke att nÄgon skulle fÄ veta det. Dock kunde han icke förbliva obemÀrkt,
25 utan en kvinna, vilkens dotter var besatt av en oren ande, kom, strax dÄ hon hade fÄtt höra om honom, och föll ned för hans fötter;
26 det var en grekisk kvinna av syrofenicisk hÀrkomst. Och hon bad honom att han skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter.
27 Men han sade till henne: »LÄt barnen först bliva mÀttade; det Àr ju otillbörligt att taga brödet frÄn barnen och kasta det Ät hundarna.»
28 Hon svarade och sade till honom: »Ja, Herre; ocksÄ Àta hundarna under bordet allenast av barnens smulor.»
29 DÄ sade han till henne: »För det ordets skull sÀger jag dig: GÄ; den onde anden har farit ut ur din dotter.»
30 Och nÀr hon kom hem, fann hon flickan ligga pÄ sÀngen och sÄg att den onde anden hade farit ut.