1 Och han kallade till sig sina tolv lÀrjungar och gav dem makt över orena andar, till att driva ut dem, sÄ ock makt att bota alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
2 Och dessa Àro de tolv apostlarnas namn: först Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder;
3 Filippus och Bartolomeus; Tomas och Matteus, publikanen; Jakob, Alfeus' son, och Lebbeus;
4 Simon ivraren och Judas Iskariot, densamme som förrÄdde honom.
5 Dessa tolv sÀnde Jesus ut; och han bjöd dem och sade: »StÀllen icke eder fÀrd till hedningarna, och gÄn icke in i nÄgon samaritisk stad,
6 utan gÄn hellre till de förlorade fÄren av Israels hus.
7 Och dÀr I gÄn fram skolen I predika och sÀga: 'Himmelriket Àr nÀra.'
8 Boten sjuka, uppvÀcken döda, gören spetÀlska rena, driven ut onda andar. I haven fÄtt för intet; sÄ given ock för intet.
9 Skaffen eder icke guld eller silver eller koppar i edra bÀlten,
10 icke nÄgon rÀnsel för eder fÀrd, ej heller dubbla livklÀdnader, ej heller skor eller stav; ty arbetaren Àr vÀrd sin mat.
11 Men nÀr I haven kommit in i nÄgon stad eller by, sÄ utforsken vilken dÀrinne som Àr vÀrdig, och stannen hos honom, till dess I lÀmnen den orten.
12 Och nÀr I kommen in i ett hus, sÄ hÀlsen det.
13 Om dÄ det huset Àr vÀrdigt, sÄ mÄ den frid I tillönsken det komma dÀröver; men om det icke Àr vÀrdigt, dÄ mÄ den frid I tillönsken det vÀnda tillbaka till eder.
14 Och om man pÄ nÄgot stÀlle icke tager emot eder och icke hör pÄ edra ord, sÄ gÄn ut ur det huset eller den staden, och skudden stoftet av edra fötter.
15 Sannerligen sÀger jag eder: För Sodoms och Gomorras land skall det pÄ domens dag bliva drÀgligare Àn för den staden.
16 Se, jag sÀnder eder Ästad sÄsom fÄr mitt in ibland ulvar. Varen fördenskull kloka sÄsom ormar och menlösa sÄsom duvor.
17 Tagen eder till vara för mÀnniskorna; ty de skola draga eder inför domstolar, och i sina synagogor skola de gissla eder;
18 och I skolen föras fram ocksÄ inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem och för hedningarna.
19 Men nÀr man drager eder inför rÀtta, gören eder dÄ icke bekymmer för huru eller vad I skolen tala; ty vad I skolen tala skall bliva eder givet i den stunden.
20 Det Àr icke I som skolen tala, utan det Àr eder Faders Ande som skall tala i eder.
21 Och den ene brodern skall dÄ överlÀmna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sÀtta sig upp mot sina förÀldrar och skola döda dem.
22 Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som Àr stÄndaktig intill Ànden, han skall bliva frÀlst. --
23 NÀr de nu förfölja eder i en stad, sÄ flyn till en annan; och om de ocksÄ dÀr förfölja eder, sÄ flyn till Ànnu en annan. Ty sannerligen sÀger jag eder: I skolen icke hava hunnit igenom alla Israels stÀder, förrÀn MÀnniskosonen kommer.
24 LÀrjungen Àr icke förmer Àn sin mÀstare, ej heller Àr tjÀnaren förmer Àn sin herre.
25 Det mÄ vara lÀrjungen nog, om det gÄr honom sÄsom hans mÀstare, och tjÀnaren, om det gÄr honom sÄsom hans herre. Om de hava kallat husbonden för Beelsebul, huru mycket mer skola de icke sÄ kalla hans husfolk!
26 Frukten alltsÄ icke för dem; ty intet Àr förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet Àr fördolt, som icke skall bliva kÀnt.
27 Vad jag sÀger eder i mörkret, det skolen sÀga i ljuset, och vad I hören viskas i edert öra, det skolen I predika pÄ taken.
28 Och frukten icke för dem som vÀl kunna drÀpa kroppen, men icke hava makt att drÀpa sjÀlen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra bÄde sjÀl och kropp i Gehenna. --
29 SÀljas icke tvÄ sparvar för en skÀrv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja.
30 Men pÄ eder Àro till och med huvudhÄren allasammans rÀknade.
31 Frukten alltsÄ icke; I Àren mer vÀrda Àn mÄnga sparvar.
32 DÀrför, var och en som bekÀnner mig inför mÀnniskorna, honom skall ock jag kÀnnas vid inför min Fader, som Àr i himmelen.
33 Men den som förnekar mig inför mÀnniskorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som Àr i himmelen.
34 I skolen icke mena att jag har kommit för att sÀnda frid pÄ jorden. Jag har icke kommit för att sÀnda frid, utan svÀrd.
35 Ja, jag har kommit för att uppvÀcka söndring, sÄ att 'sonen sÀtter sig upp mot sin fader och dottern mot sin moder och sonhustrun mot sin svÀrmoder,
36 och envar fÄr sitt eget husfolk till fiender'.
37 Den som Àlskar fader eller moder mer Àn mig, han Àr mig icke vÀrdig, och den som Àlskar son eller dotter mer Àn mig, han Àr mig icke vÀrdig;
38 och den som icke tager sitt kors pÄ sig och efterföljer mig, han Àr mig icke vÀrdig.
39 Den som finner sitt liv, han skall mista det, och den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det. --
40 Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sÀnt mig.
41 Den som tager emot en profet, dÀrför att det Àr en profet, han skall fÄ en profets lön; och den som tager emot en rÀttfÀrdig man, dÀrför att det Àr en rÀttfÀrdig man, han skall fÄ en rÀttfÀrdig mans lön.
42 Och den som giver en av dessa smÄ allenast en bÀgare friskt vatten att dricka, dÀrför att det Àr en lÀrjunge -- sannerligen sÀger jag eder: Han skall ingalunda gÄ miste om sin lön.»