1 Och fariséerna och sadducéerna kommo dit och ville sÀtta honom pÄ prov; de begÀrde att han skulle lÄta dem se nÄgot tecken frÄn himmelen.
2 Men han svarade och sade till dem: »Om aftonen sÀgen I: 'Det bliver klart vÀder, ty himmelen Àr röd',
3 och om morgonen: 'Det bliver ovÀder i dag, ty himmelen Àr mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstÄn I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma.
4 Ett ont och trolöst slÀkte Àr detta! Det Ästundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det Àn Jonas' tecken.» Och sÄ lÀmnade han dem och gick sin vÀg.
5 NÀr sedan lÀrjungarna foro Ästad, över till andra stranden, hade de förgÀtit att taga med sig bröd.
6 Och Jesus sade till dem: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg.»
7 DÄ talade de med varandra och sade: »Det Àr dÀrför att vi icke hava tagit med oss bröd.»
8 Men nÀr Jesus mÀrkte detta, sade han: »I klentrogne, varför talen I eder emellan om att I icke haven bröd med eder?
9 FörstÄn I Ànnu ingenting? Och kommen I icke ihÄg de fem bröden Ät de fem tusen, och huru mÄnga korgar I dÄ togen upp?
10 Ej heller de sju bröden Ät de fyra tusen, och huru mÄnga korgar I dÄ togen upp?
11 Huru kommer det dÄ till, att I icke förstÄn att det ej var om bröd som jag talade till eder? Tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg.»
12 DÄ förstodo de att det icke var för surdeg i bröd som han hade bjudit dem att taga sig till vara, utan för fariséernas och sadducéernas lÀra.
13 Men nÀr Jesus kom till trakten av Cesarea Filippi, frÄgade han sina lÀrjungar och sade: »Vem sÀger folket MÀnniskosonen vara?»
14 De svarade: »Somliga sÀga Johannes döparen, andra Elias, andra Äter Jeremias eller en annan av profeterna.»
15 DÄ frÄgade han dem: »Vem sÀgen dÄ I mig vara?»
16 Simon Petrus svarade och sade: »Du Àr Messias, den levande Gudens Son.»
17 DÄ svarade Jesus och sade till honom: »Salig Àr du, Simon, Jonas' son; ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som Àr i himmelen.
18 SÄ sÀger ock jag dig att du Àr Petrus; och pÄ denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermÀktiga.
19 Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder pÄ jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser pÄ jorden, det skall vara löst i himmelen.»
20 DÀrefter förbjöd han lÀrjungarna att för nÄgon sÀga att han var Messias.
21 FrÄn den tiden begynte Jesus förklara för sina lÀrjungar, att han mÄste gÄ till Jerusalem och lida mycket av de Àldste och översteprÀsterna och de skriftlÀrde, och att han skulle bliva dödad, men att han pÄ tredje dagen skulle uppstÄ igen.
22 DÄ tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsÀga honom och sade: »Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda fÄr detta vederfaras dig.»
23 Men han vÀnde sig om och sade till Petrus: »GÄ bort, Satan, och stÄ mig icke i vÀgen; du Àr för mig en stötesten, ty dina tankar Àro icke Guds tankar, utan mÀnniskotankar.»
24 DÀrefter sade Jesus till sina lÀrjungar: »Om nÄgon vill efterfölja mig, sÄ försake han sig sjÀlv och tage sitt kors pÄ sig: sÄ följe han mig.
25 Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det.
26 Och vad hjÀlper det en mÀnniska, om hon vinner hela vÀrlden, men förlorar sin sjÀl? Eller vad kan en mÀnniska giva till lösen för sin sjÀl?
27 MÀnniskosonen skall komma i sin Faders hÀrlighet med sina Ànglar, och dÄ skall han vedergÀlla var och en efter hans gÀrningar.
28 Sannerligen sÀger jag eder: Bland dem som hÀr stÄ finnas nÄgra som icke skola smaka döden, förrÀn de fÄ se MÀnniskosonen komma i sitt rike.»