1 »Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.
2 Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.
3 De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.
4 De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.
5 Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.
6 Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'
7 Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.
8 Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'
9 Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'
10 Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.
11 Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'
12 Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'
13 Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.