Mateus 7

1 »Dömen icke, pÄ det att I icke mÄn bliva dömda;

2 ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mÄtt som I mÀten med skall ock mÀtas Ät eder.

3 Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjÀlken i ditt eget öga?

4 Eller huru kan du sÀga till din broder: 'LÄt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjÀlke i ditt eget öga?

5 Du skrymtare, tag först ut bjÀlken ur ditt eget öga; dÀrefter mÄ du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.

6 Given icke Ät hundarna vad heligt Àr, och kasten icke edra pÀrlor för svinen, pÄ det att dessa icke mÄ trampa dem under fötterna och sedan vÀnda sig om och sarga eder.

7 Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplÄtet.

8 Ty var och en som beder, han fÄr; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplÄtet.

9 Eller vilken Àr den man bland eder, som rÀcker sin son en sten, nÀr han beder honom om bröd,

10 eller som rÀcker honom en orm, nÀr han beder om fisk?

11 Om nu I, som Àren onda, förstÄn att giva edra barn goda gÄvor, huru mycket mer skall icke dÄ eder Fader, som Àr i himmelen, giva vad gott Àr Ät dem som bedja honom!

12 DÀrför, allt vad I viljen att mÀnniskorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta Àr lagen och profeterna.

13 GÄn in genom den trÄnga porten. Ty vid och bred Àr den vÀg som leder till fördÀrvet, och mÄnga Àro de som gÄ fram pÄ den;

14 och den port Àr trÄng och den vÀg Àr smal, som leder till livet, och fÄ Àro de som finna den.

15 Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fÄraklÀder, men invÀrtes Àro glupande ulvar.

16 Av deras frukt skolen I kÀnna dem. Icke hÀmtar man vÀl vindruvor frÄn törnen, eller fikon frÄn tistlar?

17 SÄ bÀr vart och ett gott trÀd god frukt, men ett dÄligt trÀd bÀr ond frukt.

18 Ett gott trÀd kan icke bÀra ond frukt, ej heller kan ett dÄligt trÀd bÀra god frukt.

19 Vart trÀd som icke bÀr god frukt bliver avhugget och kastat i elden.

20 AlltsÄ skolen I kÀnna dem av deras frukt. --

21 Icke kommer var och en in i himmelriket, som sÀger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.

22 MÄnga skola pÄ 'den dagen' sÀga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort mÄnga kraftgÀrningar?'

23 Men dÄ skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig kÀnt eder; gÄn bort ifrÄn mig, I ogÀrningsmÀn.'

24 DÀrför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han mÄ liknas vid en förstÄndig man som byggde sitt hus pÄ hÀlleberget.

25 Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blÄste och kastade sig mot det huset; och likvÀl föll det icke omkull, eftersom det var grundat pÄ hÀlleberget.

26 Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han mÄ liknas vid en oförstÄndig man som byggde sitt hus pÄ sanden.

27 Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blÄste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.»

28 NÀr Jesus hade slutat detta tal, hÀpnade folket över hans förkunnelse;

29 ty han förkunnade sin lÀra för dem med makt och myndighet, och icke sÄsom deras skriftlÀrde.