1 Sedan han hade kommit ned frÄn berget, följde honom mycket folk.
2 DÄ trÀdde en spetÀlsk man fram och föll ned för honom och sade: »Herre, vill du, sÄ kan du göra mig ren.»
3 DÄ rÀckte han ut handen och rörde vid honom och sade: »Jag vill; bliv ren.» Och strax blev han ren frÄn sin spetÀlska.
4 Och Jesus sade till honom: »Se till, att du icke sÀger detta för nÄgon; men gÄ bort och visa dig för prÀsten, och frambÀr den offergÄva som Moses har pÄbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»
5 NÀr han dÀrefter kom in i Kapernaum, trÀdde en hövitsman fram till honom och bad honom
6 och sade: »Herre, min tjÀnare ligger dÀrhemma lam och lider svÄrt.»
7 Han sade till honom: »Skall dÄ jag komma och bota honom?»
8 Hövitsmannen svarade och sade: »Herre, jag Àr icke vÀrdig att du gÄr in under mitt tak. Men sÀg allenast ett ord, sÄ bliver min tjÀnare frisk.
9 Jag Àr ju sjÀlv en man som stÄr under andras befÀl: jag har ock krigsmÀn under mig, och om jag sÀger till en av dem: 'GÄ', sÄ gÄr han, eller till en annan: 'Kom', sÄ kommer han; och om jag sÀger till min tjÀnare: 'Gör det', dÄ gör han sÄ.»
10 NÀr Jesus hörde detta, förundrade han sig och sade till dem som följde honom: »Sannerligen sÀger jag eder: I Israel har jag icke hos nÄgon funnit sÄ stor tro.
11 Och jag sÀger eder: MÄnga skola komma frÄn öster och vÀster och fÄ vara med Abraham, Isak och Jakob till bords i himmelriket,
12 men rikets barn skola bliva utkastade i mörkret dÀrutanför; dÀr skall vara grÄt och tandagnisslan.»
13 Och Jesus sade till hövitsmannen: »GÄ; sÄsom du tror, sÄ mÄ det ske dig.» Och i samma stund blev tjÀnaren frisk.
14 NÀr Jesus sedan kom in i Petrus' hus, fick han se hans svÀrmoder ligga sjuk i feber.
15 DÄ rörde han vid hennes hand, och febern lÀmnade henne; och hon stod upp och betjÀnade honom.
16 Men nÀr det hade blivit afton, förde man till honom mÄnga som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han,
17 för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, nÀr han sade: »Han tog pÄ sig vÄra krankheter, och vÄra sjukdomar bar han.»
18 DÄ nu Jesus sÄg mycket folk omkring sig, bjöd han att man skulle fara över till andra stranden.
19 Och en skriftlÀrd kom fram och sade till honom: »MÀstare, jag vill följa dig varthelst du gÄr.»
20 DÄ svarade Jesus honom: »RÀvarna hava kulor, och himmelens fÄglar hava nÀsten; men MÀnniskosonen har ingen plats dÀr han kan vila sitt huvud.»
21 Och en annan av hans lÀrjungar sade till honom: »Herre, tillstÀd mig att först gÄ bort och begrava min fader.»
22 DÄ svarade Jesus honom: »Följ du mig, och lÄt de döda begrava sina döda.»
23 Och han steg i bÄten, och hans lÀrjungar följde honom.
24 Och se, dÄ uppstod en hÀftig storm pÄ sjön, sÄ att vÄgorna slogo över bÄten; men han lÄg och sov.
25 DÄ gingo de fram och vÀckte honom och sade: »Herre, hjÀlp oss; vi förgÄs.»
26 Han sade till dem: »I klentrogne, varför rÀdens I?» DÀrefter stod han upp och nÀpste vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt.
27 Och mÀnniskorna förundrade sig och sade: »Vad Àr denne för en, eftersom bÄde vindarna och sjön Àro honom lydiga?»
28 NÀr han sÄ hade kommit över till gadarenernas land pÄ andra stranden, kommo tvÄ besatta emot honom, ut frÄn gravarna dÀr. Och de voro mycket vÄldsamma, sÄ att ingen kunde fÀrdas den vÀgen fram.
29 Dessa ropade dÄ och sade: »Vad har du med oss att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att plÄga oss, förrÀn tid Àr?»
30 Nu gick dÀr lÄngt ifrÄn dem en stor svinhjord i bet.
31 Och de onda andarna bÄdo honom och sade: »Om du vill driva ut oss sÄ lÄt oss fara in i svinhjorden.»
32 DÄ sade han till dem: »Faren Ästad.» Och de gÄvo sig Ästad och foro in i svinen. Och se, dÄ störtade sig hela hjorden utför branten ned i sjön och omkom i vattnet.
33 Men herdarna flydde; och nÀr de hade kommit in i staden, omtalade de alltsammans, och sÀrskilt vad som hade skett med de besatta.
34 DÄ gick hela staden ut för att möta Jesus; och nÀr de fingo se honom, bÄdo de att han skulle begiva sig bort ifrÄn deras omrÄde.