1 Detta Àr Obadjas syn. SÄ sÀger Herren, HERREN om Edom: Ett budskap hava vi hört frÄn HERREN, och en budbÀrare Àr utsÀnd bland folken: »Upp, ja, lÄt oss stÄ upp och strida mot det!»
2 Se, jag skall göra dig ringa bland folken, djupt föraktad skall du bliva.
3 Ditt hjÀrtas övermod har bedragit dig, dÀr du sitter ibland bergsklyftorna i den höga boning och sÀger i ditt hjÀrta: »Vem kan störta mig ned till jorden?»
4 Om du Àn byggde ditt nÀste sÄ högt uppe som örnen, ja, om det Àn bleve förlagt mitt ibland stjÀrnorna, sÄ skulle jag dock störta dig ned dÀrifrÄn, sÀger HERREN.
5 NÀr tjuvar komma över dig, och rövare om natten, ja dÄ Àr det förbi med dig. Sannerligen, de skola stjÀla sÄ mycket dem lyster. NÀr vinbÀrgare komma över dig, sannerligen, en ringa efterskörd skola de lÀmna kvar.
6 Huru genomsökt skall icke Esau bliva, huru skola ej hans dolda skatter letas fram!
7 Ut till grÀnsen skola de driva dig, alla dina bundsförvanter; dina vÀnner skola svika dig och skola taga vÀldet över dig. I stÀllet för att giva dig bröd skola de lÀgga en snara pÄ din vÀg, dÀr du icke kan mÀrka den.
8 Sannerligen, pÄ den dagen, sÀger HERREN skall jag förgöra de vise i Edom och allt förstÄnd pÄ Esaus berg.
9 Dina hjÀltar, o Teman, skola dÄ bliva slagna av förfÀran; och sÄ skall var man pÄ Esaus berg bliva utrotad och drÀpt.
10 Ja, för det vÄld du övade mot din broder Jakob skall du höljas med skam och bliva utrotad till evig tid.
11 PÄ den dag dÄ du lÀmnade honom i sticket, pÄ den dag dÄ frÀmlingar förde bort hans gods och utlÀnningar drogo in genom hans port och kastade lott om Jerusalem, dÄ var ju ock du sÄsom en av dem.
12 Men se icke sÄ med lust pÄ din broders dag, pÄ hans motgÄngs dag; glÀd dig icke sÄ över Juda barn pÄ deras undergÄngs dag; spÀrra icke upp munnen sÄ stort pÄ nödens dag.
13 Drag icke in genom mitt folks port pÄ deras ofÀrds dag; se ej sÄ hans olycka med lust, ocksÄ du, pÄ hans ofÀrds dag; och rÀck icke ut din hand efter hans gods pÄ hans ofÀrds dag.
14 StÀll dig icke vid vÀgskÀlet för att nedgöra hans flyktingar, och giv icke hans undsluppna till pris pÄ nödens dag.
15 Ty HERRENS dag Àr nÀra för alla hednafolk. SÄsom du har gjort, sÄ skall man ock göra mot dig; dina gÀrningar skola komma tillbaka över ditt eget huvud.
16 Ja, sÄsom I haven druckit pÄ mitt heliga berg, sÄ skola ock alla hednafolk fÄ dricka bestÀndigt, de skola fÄ dricka kalken i botten och bliva sÄsom hade de ej varit till.
17 Men pÄ Sions berg skall finnas en rÀddad skara, och det skall vara en helig plats; och Jakobs hus skall Äter fÄ rÄda över sina besittningar.
18 DÄ skall Jakobs hus bliva en eld och Josefs hus en lÄga, och Esaus hus skall varda sÄsom strÄ, och de skola antÀnda det och förtÀra det, och ingen skall slippa undan av Esaus hus; ty sÄ har HERREN talat.
19 Och Sydlandets folk skall taga Esaus berg i besittning, och LÄglandets folk skall taga filistéernas land; ja, ocksÄ Efraims mark skall man taga i besittning, sÄ ock Samariens mark. Och Benjamin skall taga Gilead.
20 Och de bortförda av denna Israels barns hÀr, de som bo i Kanaan allt intill Sarefat, sÄ ock de bortförda frÄn Jerusalem, de som leva i Sefarad, dessa skola taga Sydlandets stÀder i besittning.
21 Och frÀlsare skola draga upp pÄ Sions berg till att döma Esaus berg. Och sÄ skall riket vara HERRENS.