1 Men Noomi hade en frÀnde pÄ sin mans sida, en rik man av Elimeleks slÀkt, vid namn Boas.
2 Och moabitiskan Rut sade till Noomi: »LÄt mig gÄ ut pÄ Äkern och plocka ax efter nÄgon inför vilkens ögon jag finner nÄd.» Hon svarade henne: »Ja, gÄ, min dotter.»
3 DÄ gick hon Ästad och kom till en Äker och plockade dÀr ax efter skördemÀnnen; och det hÀnde sig sÄ för henne att Äkerstycket tillhörde Boas, som var av Elimeleks slÀkt.
4 Och Boas kom just dÄ dit frÄn Bet-Lehem; och han sade till skördemÀnnen: »HERREN vare med eder.» De svarade honom: »HERREN vÀlsigne dig.»
5 Och Boas frÄgade den bland tjÀnarna, som hade uppsikt över skördemÀnnen: »Vem tillhör den unga kvinnan dÀr?»
6 TjÀnaren som hade uppsikt över skördemÀnnen svarade och sade: »Det Àr en moabitisk kvinna, den kvinna som med Noomi har kommit hit frÄn Moabs land.
7 Hon bad att hon skulle fÄ plocka och hopsamla ax bland kÀrvarna, efter skördemÀnnen; och sÄ kom hon, och hon har hÄllit pÄ allt sedan i morse Ànda till denna stund, utom att hon nyss har vilat nÄgot litet dÀrinne.»
8 DÄ sade Boas till Rut: »Hör, min dotter: du skall icke gÄ bort och plocka ax pÄ nÄgon annan Äker, ej heller gÄ hÀrifrÄn, utan du skall hÄlla dig till mina tjÀnarinnor hÀr.
9 Se efter, var skördemÀnnen arbeta pÄ Äkern, och gÄ efter dem; jag har förbjudit mina tjÀnare att göra dig nÄgot för nÀr. Och om du bliver törstig, sÄ gÄ till kÀrlen och drick av det som mina tjÀnare hÀmta.»
10 DÄ föll hon ned pÄ sitt ansikte och bugade sig mot jorden och sade till honom: »Varför har jag funnit sÄdan nÄd för dina ögon, att du tager dig an mig, fastÀn jag Àr en frÀmling?»
11 Boas svarade och sade till henne: »För mig har blivit berÀttat allt vad du har gjort mot din svÀrmoder efter din mans död, huru du har övergivit din fader och din moder och ditt fÀdernesland, och vandrat Ästad till ett folk som du förut icke kÀnde.
12 HERREN vedergÀlle dig för vad du har gjort; ja, mÄ full lön tillfalla dig frÄn HERREN, Israels Gud, till vilken du har kommit, för att finna tillflykt under hans vingar.»
13 Hon sade: »SÄ mÄ jag dÄ finna nÄd för dina ögon, min herre; ty du har tröstat mig och talat vÀnligt med din tjÀnarinna, fastÀn jag icke Àr sÄsom nÄgon av dina tjÀnarinnor.»
14 Och nÀr mÄltidsstunden var inne, sade Boas till henne: »Kom hitfram och Àt av brödet och doppa ditt brödstycke i vinet.» DÄ satte hon sig vid sidan av skördemÀnnen; och han lade för henne rostade ax, och hon Ät och blev mÀtt och fick dÀrtill över.
15 Och nÀr hon dÀrefter stod upp för att plocka ax, bjöd Boas sina tjÀnare och sade: »LÄten henne ock fÄ plocka ax mellan kÀrvarna, och förfördelen henne icke.
16 Ja, I mÄn till och med draga ut strÄn ur knipporna Ät henne och lÄta dem ligga, sÄ att hon fÄr plocka upp dem, och ingen mÄ banna henne dÀrför.»
17 SÄ plockade hon ax pÄ Äkern Ànda till aftonen; och nÀr hon klappade ut det som hon hade plockat, var det vid pass en efa korn.
18 Och hon tog sin börda och gick in i staden, och hennes svÀrmoder fick se vad hon hade plockat. DÀrefter tog hon fram och gav henne vad hon hade fÄtt över, sedan hon hade Àtit sig mÀtt.
19 DÄ sade hennes svÀrmoder till henne: »Var har du i dag plockat ax, och var har du arbetat? VÀlsignad vare han som har tagit sig an dig!» DÄ berÀttade hon för sin svÀrmoder hos vem hon hade arbetat; hon sade: »Den man som jag i dag har arbetat hos heter Boas.»
20 DÄ sade Noomi till sin sonhustru: »VÀlsignad vare han av HERREN, dÀrför att han icke har undandragit sig att bevisa godhet bÄde mot de levande och mot de döda!» Och Noomi sade ytterligare till henne: »Den mannen Àr vÄr nÀra frÀnde, en av vÄra bördemÀn.»
21 Moabitiskan Rut sade: »Han sade ock till mig: 'HÄll dig till mina tjÀnare, Ànda till dess att de hava inbÀrgat hela min skörd.'»
22 DÄ sade Noomi till sin sonhustru Rut: »Ja, det Àr bÀst, min dotter, att du gÄr med hans tjÀnarinnor, sÄ att man icke behandlar dig illa, sÄsom det kunde ske pÄ en annan Äker.»
23 SÄ höll hon sig dÄ till Boas' tjÀnarinnor och plockade ax dÀr, till dess bÄde korn- och veteskörden voro avslutade. Men hon bodde hos sin svÀrmoder.