1 Halleluja! Ja, det Àr gott att lovsjunga vÄr Gud, ja, det Àr ljuvligt; lovsÄng höves oss.
2 HERREN Àr den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
3 Han helar dem som hava förkrossade hjÀrtan, och deras sÄr förbinder han.
4 Han bestÀmmer stjÀrnornas mÀngd, han nÀmner dem alla vid namn.
5 VÄr Herre Àr stor och vÀldig i kraft, hans förstÄnd har ingen grÀns.
6 HERREN uppehÄller de ödmjuka, men de ogudaktiga slÄr han till jorden.
7 Höjen sÄng till HERREN med tacksÀgelse, lovsjungen vÄr Gud till harpa,
8 honom som betÀcker himmelen med moln, honom som bereder regn Ät jorden, honom som lÄter grÀs skjuta upp pÄ bergen,
9 honom som giver föda Ät djuren, Ät korpens ungar som ropa.
10 Han har icke sin lust i hÀstens styrka, hans behag stÄr ej till mannens snabbhet.
11 HERRENS behag stÄr till dem som frukta honom, till dem som hoppas pÄ hans nÄd.
12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har vÀlsignat dina barn i dig.
14 Han skaffar dina grÀnser frid, han mÀttar dig med bÀsta vete.
15 Han lÄter sitt tal gÄ ut till jorden, hans ord löper Ästad med hast.
16 Han lÄter snö falla sÄsom ull, rimfrost strör han ut sÄsom aska.
17 Han kastar sitt hagel sÄsom smulor; vem kan bestÄ för hans frost?
18 à ter sÀnder han sitt ord, dÄ smÀlter det frusna; sin vind lÄter han blÄsa, dÄ strömmar vatten.
19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rÀtter.
20 SÄ har han icke gjort för nÄgot hednafolk; och hans rÀtter, dem kÀnna de icke. Halleluja!