1 För sÄngmÀstaren; en psalm av David.
2 Himlarna förtÀlja Guds Àra, och fÀstet förkunnar hans hÀnders verk;
3 den ena dagen talar dÀrom till den andra, och den ena natten kungör det för den andra;
4 det Àr ej ett tal eller sprÄk vars ljud icke höres.
5 De strÀcka sig ut över hela jorden, och deras ord gÄ till vÀrldens Àndar. à t solen har han gjort en hydda i dem;
6 och den Àr sÄsom en brudgum som gÄr ut ur sin kammare, den fröjdar sig, sÄsom en hjÀlte, att löpa sin bana.
7 Vid himmelens Ànda Àr det den gÄr upp, och dess omlopp nÄr intill himmelens grÀnser, och intet Àr skylt för dess hetta.
8 HERRENS lag Àr utan brist och vederkvicker sjÀlen; HERRENS vittnesbörd Àr fast och gör den enfaldige vis.
9 HERRENS befallningar Àro rÀtta och giva glÀdje Ät hjÀrtat; HERRENS bud Àr klart och upplyser ögonen.
10 HERRENS fruktan Àr ren och bestÄr evinnerligen; HERRENS rÀtter Àro sanning, allasammans rÀttfÀrdiga.
11 De Àro dyrbarare Àn guld, ja, Àn fint guld i mÀngd; de Àro sötare Àn honung, ja, Àn renaste honung.
12 Av dem hÀmtar ock din tjÀnare varning; den som hÄller dem har stor lön.
13 Vem mÀrker sjÀlv huru ofta han felar? FörlÄt mig mina hemliga brister.
14 Bevara ock din tjÀnare för frÀcka mÀnniskor; lÄt dem icke fÄ makt med mig, sÄ bliver jag ostrafflig och varder fri ifrÄn svÄr övertrÀdelse.
15 LÄt min muns tal tÀckas dig och mitt hjÀrtas tankar, HERRE, min klippa och min förlossare.