1 Av David. Till dig, HERRE, ropar jag; min klippa, var icke stum mot mig. Ja, var icke tyst mot mig, sÄ att jag bliver lik dem som fara ned i graven.
2 Hör mina böners ljud, nÀr jag ropar till dig, nÀr jag upplyfter mina hÀnder mot det allraheligaste i din helgedom.
3 Tag mig icke bort med de ogudaktiga och med ogÀrningsmÀnnen, som tala vÀnligt med sin nÀsta men hava ondska i sina hjÀrtan.
4 Giv dem efter deras gÀrningar och efter deras onda vÀsende, giv dem efter deras hÀnders verk, vedergÀll dem vad de hava gjort.
5 Ty de akta icke pÄ HERRENS gÀrningar, icke pÄ hans hÀnder verk; dÀrför skall han slÄ dem ned och ej mer bygga upp dem.
6 Lovad vare HERREN, ty han har hört mina böners ljud!
7 HERREN Àr min starkhet och min sköld; pÄ honom förtröstade mitt hjÀrta. Och jag vart hulpen, dÀrför fröjdar sig mitt hjÀrta, och med min sÄng vill jag tacka honom.
8 HERREN Àr sitt folks starkhet, och ett frÀlsningens vÀrn Àr han för sin smorde.
9 FrÀls ditt folk och vÀlsigna din arvedel, och var deras herde och bÀr dem till evig tid.