1 En psalm, en sÄng av David, vid templets invigning.
2 Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke lÄtit mina fiender glÀdja sig över mig.
3 HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig.
4 HERRE, du förde min sjÀl upp ur dödsriket, du tog mig levande ut frÄn dem som foro ned i graven.
5 Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn.
6 Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nÄd; om aftonen gÀstar grÄt, men om morgonen kommer jubel.
7 Jag sade, nÀr det gick mig vÀl: »Jag skall aldrig vackla.»
8 HERRE, i din nÄd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, dÄ förskrÀcktes jag.
9 Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag:
10 »Vad vinning har du av mitt blod, eller dÀrav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?
11 Hör, o HERRE, och var mig nÄdig; HERRE, var min hjÀlpare.»
12 DÄ förvandlade du min klagan i fröjdesprÄng; du klÀdde av mig sorgens drÀkt och omgjordade mig med glÀdje.
13 DÀrför skall min Àra lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.