1 Av David. Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orÀtt.
2 Ty sÄsom grÀs varda de snart avhuggna, och sÄsom gröna örter vissna de.
3 Förtrösta pÄ HERREN, och gör vad gott Àr, förbliv i landet och beflita dig om redbarhet,
4 och hav din lust i HERREN: dÄ skall han giva dig vad ditt hjÀrta begÀr.
5 Befall din vÀg Ät HERREN och förtrösta pÄ honom; han skall göra det.
6 Han skall lÄta din rÀttfÀrdighet gÄ fram sÄsom ljuset och din rÀtt sÄsom middagens sken.
7 Var stilla för HERREN och förbida honom, harmas icke över den vilkens vÀg Àr lyckosam, över den man som umgÄs med rÀnker.
8 AvhÄll dig frÄn vrede och lÄt förbittringen fara; harmas icke; dÀrmed gör du blott illa.
9 Ty de onda skola varda utrotade, men de som vÀnta efter HERREN, de skola besitta landet.
10 Ănnu en liten tid, sĂ„ Ă€r den ogudaktige icke mer; och nĂ€r du ser efter hans plats, dĂ„ Ă€r han borta.
11 Men de ödmjuka skola besitta landet och hugnas av stor frid.
12 Den ogudaktige stÀmplar mot den rÀttfÀrdige och biter sina tÀnder samman mot honom;
13 men Herren ler Ă„t honom, ty han ser att hans dag kommer.
14 De ogudaktiga draga ut svÀrdet och spÀnna sin bÄge, för att fÀlla den som Àr betryckt och fattig, för att slakta dem som vandra i redlighet.
15 Men deras svÀrd skall gÄ in i deras eget hjÀrta, och deras bÄgar skola brista sönder.
16 Det lilla som en rÀttfÀrdig har Àr bÀttre Àn mÄnga ogudaktigas stora hÄvor.
17 Ty de ogudaktigas armar skola sönderbrytas; men HERREN uppehÄller de rÀttfÀrdiga.
18 HERREN kÀnner de frommas dagar, och deras arvedel skall bestÄ evinnerligen.
19 De skola icke komma pÄ skam i den onda tiden, och i hungerns dagar skola de varda mÀttade.
20 Ty de ogudaktiga skola förgÄs; HERRENS fiender Àro sÄsom Àngarnas prakt: de försvinna sÄsom rök, ja, de försvinna.
21 Den ogudaktige lÄnar och kan icke betala, men den rÀttfÀrdige Àr barmhÀrtig och givmild.
22 Ty HERRENS vÀlsignade skola besitta landet, men de som han förbannar skola varda utrotade.
23 Genom HERREN bliva en mans steg fasta, nÀr han har behag till hans vÀg.
24 Om han faller, störtar han dock icke till marken, ty HERREN hÄller honom vid handen.
25 Jag har varit ung och Àr nu gammal, men jag har icke sett den rÀttfÀrdige övergiven eller hans barn gÄ efter bröd.
26 Han Àr alltid barmhÀrtig och villig att lÄna och hans barn Àro till vÀlsignelse.
27 VÀnd dig bort ifrÄn det som Àr ont, och gör vad gott Àr, sÄ skall du fÄ bo kvar evinnerligen.
28 Ty HERREN Àlskar vad rÀtt Àr och övergiver icke sina fromma, evinnerligen bliva de bevarade; men de ogudaktigas avkomma varder utrotad.
29 De rÀttfÀrdiga skola besitta landet och bo dÀri evinnerligen.
30 Den rÀttfÀrdiges mun talar visdom, och hans tunga sÀger vad rÀtt Àr.
31 Hans Guds lag Àr i hans hjÀrta; hans steg vackla icke.
32 Den ogudaktige vaktar pÄ den rÀttfÀrdige och stÄr efter att döda honom,
33 men HERREN överlÀmnar honom icke i hans hand och fördömer honom icke, nÀr han dömes.
34 Förbida HERREN, och hÄll dig pÄ hans vÀg, sÄ skall han upphöja dig till att besitta landet; du skall se med lust huru de ogudaktiga varda utrotade.
35 Jag sÄg en ogudaktig som trotsade pÄ sin makt; han utbredde sig sÄsom ett grönskande trÀd, vÀl rotat.
36 Men nÀr man sedan gick dÀr fram, se, dÄ var han borta; jag sökte efter honom, men han fanns icke mer.
37 Giv akt pÄ den ostrafflige, och se pÄ den redlige, huru fridens man har en framtid.
38 Men övertrÀdarna skola allasammans förgÄs, de ogudaktigas framtid varder avskuren.
39 Till de rÀttfÀrdiga kommer frÀlsning ifrÄn HERREN; han Àr deras vÀrn i nödens tid.
40 HERREN hjÀlper dem och befriar dem; han befriar dem frÄn de ogudaktiga och frÀlsar dem, ty de taga sin tillflykt till honom.