1 För sÄngmÀstaren; en psalm av David.
2 SÀll Àr den som lÄter sig vÄrda om den arme; honom skall HERREN hjÀlpa pÄ olyckans dag.
3 HERREN skall bevara honom och behÄlla honom vid liv, han skall prisas sÀll i landet. Icke skall du överlÀmna honom Ät hans fienders vilja!
4 HERREN skall pÄ sjukbÀdden stÄ honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans lÀger.
5 SÄ sÀger jag dÄ: HERRE; var du mig nÄdig; hela du min sjÀl, ty jag har syndat mot dig.
6 Mina fiender tala vad ont Àr mot mig: »NÀr skall han dö och hans namn förgÄs?»
7 Kommer nÄgon och besöker mig, sÄ talar han falskhet; hans hjÀrta samlar Ät honom vad ondskefullt Àr; sedan gÄr han ut och talar dÀrom.
8 De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tÀnka ut mot mig det som Àr mig till skada.
9 »OhjÀlplig ofÀrd har drabbat honom, han som ligger dÀr skall icke mer stÄ upp.»
10 Ja, ocksÄ min vÀn, som jag litade pÄ, han som Ät mitt bröd, lyfter nu mot mig sin hÀl.
11 Men du, HERRE, var mig nÄdig och upprÀtta mig, sÄ vill jag vedergÀlla dem.
12 Att du har behag till mig, det vet jag dÀrav att min fiende icke fÄr jubla över mig.
13 Ty mig uppehÄller du, för min ostrafflighets skull, och lÄter mig stÄ inför ditt ansikte evinnerligen. ----
14 Lovad vare HERREN, Israels Gud, frÄn evighet till evighet! Amen, Amen.