1 För sÄngmÀstaren; »FördÀrva icke»; en sÄng av David, nÀr Saul sÀnde och lÀt bevaka hans hus för att döda honom.
2 RÀdda mig, min Gud, frÄn mina fiender, beskydda mig för mina motstÄndare.
3 RÀdda mig frÄn ogÀrningsmÀnnen, och frÀls mig frÄn de blodgiriga.
4 Ty se, de ligga i försÄt för mig; grymma mÀnniskor rota sig samman mot mig, utan nÄgon min övertrÀdelse eller synd, o HERRE.
5 Utan nÄgon min missgÀrning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se hÀrtill.
6 Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nÄd alla trolösa ogÀrningsmÀn. Sela.
7 Var afton komma de tillbaka, de tjuta sÄsom hundar och stryka omkring i staden.
8 Se, deras mun flödar över, svÀrd Àro pÄ deras lÀppar, ty »vem skulle höra det?»
9 Men du, HERRE, ler Ă„t dem; du bespottar alla hedningar.
10 Mot deras makt vill jag hÄlla mig till dig, ty Gud Àr min borg.
11 Min Gud kommer mig till mötes med sin nÄd, Gud lÄter mig se med lust pÄ mina förföljare.
12 DrÀp dem icke, pÄ det att mitt folk ej mÄ förgÀta det; lÄt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slÄ dem ned, du vÄr sköld, o Herre.
13 Vart ord pÄ deras lÀppar Àr en synd i deras mun. MÄ de fÄngas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.
14 Förgör dem i vrede, förgör dem, sÄ att de ej mer Àro till; och mÄ de förnimma att det Àr Gud som rÄder i Jakob, allt intill jordens Àndar. Sela.
15 Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta sÄsom hundar och stryka omkring i staden.
16 De driva omkring efter rov; om de icke bliva mÀtta, sÄ stanna de kvar över natten.
17 Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nÄd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, nÀr jag var i nöd.
18 Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud Àr min borg, min nÄderike Gud.