1 För sÄngmÀstaren, till Mutlabbén; en psalm av David.
2 Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjÀrta; jag vill förtÀlja alla dina under.
3 Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
4 Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgÄs för ditt ansikte.
5 Ja, du har utfört min rÀtt och min sak; du sitter pÄ din tron sÄsom en rÀttfÀrdig domare.
6 Du har nÀpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplÄnat för alltid och evinnerligen.
7 Fienderna Àro nedgjorda, utrotade för alltid; deras stÀder har du omstörtat, deras Äminnelse har förgÄtts.
8 Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
9 och han skall döma jordens krets med rÀttfÀrdighet, han skall skipa lag bland folken med rÀttvisa.
10 SÄ vare dÄ HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
11 Och mÄ de som kÀnna ditt namn förtrösta pÄ dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
12 Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gÀrningar.
13 Ty han som utkrÀver blodskulder har kommit ihÄg dem; han har icke förgÀtit de betrycktas klagorop.
14 Var mig nÄdig, HERRE; se huru jag plÄgas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp frÄn dödens portar;
15 pÄ det att jag mÄ förtÀlja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frÀlsning.
16 Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grÀvde; i det nÀt som de lade ut har deras fot blivit fÄngad.
17 HERREN har gjort sig kÀnd, han har hÄllit dom; han snÀrjer den ogudaktige i hans hÀnders verk. Higgajón. Sela.
18 DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgÀta Gud.
19 Ty icke för alltid skall den fattige vara förgÀten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
20 StÄ upp, HERRE; lÄt icke mÀnniskor fÄ överhanden, lÄt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
21 LÄt, o HERRE, förskrÀckelse komma över dem; mÄ hedningarna förnimma att de Àro mÀnniskor. Sela.