1 Den som sitter under den Högstes beskÀrm och vilar under den AllsmÀktiges skugga,
2 han sÀger: »I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud, pÄ vilken jag förtröstar.»
3 Ja, han skall rÀdda dig ifrÄn fÄgelfÀngarens snara och ifrÄn pesten, som fördÀrvar.
4 Med sina fjÀdrar skall han betÀcka dig, och under hans vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet Àr sköld och skÀrm.
5 Du skall icke behöva frukta nattens fasor, icke pilen, som flyger om dagen,
6 icke pesten, som gÄr fram i mörkret, eller farsoten, som ödelÀgger vid middagens ljus.
7 Om ock tusen falla vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, sÄ skall det dock icke drabba dig.
8 Dina ögon skola blott skÄda dÀrpÄ med lust, och du skall se de ogudaktigas lön.
9 Ty du har sagt: »Du, HERRE, Àr mitt skygd», och du har gjort den Högste till din tillflykt.
10 Ingen olycka skall vederfaras dig, och ingen plÄga skall nalkas din hydda.
11 Ty han skall giva sina Ànglar befallning om dig, att de skola bevara dig pÄ alla dina vÀgar.
12 De skola bÀra dig pÄ hÀnderna, sÄ att du icke stöter din fot mot nÄgon sten.
13 Ăver lejon och huggormar skall du gĂ„ fram, du skall trampa ned unga lejon och drakar.
14 »Han hÄller sig intill mig, dÀrför skall jag befria honom; jag skall beskydda honom, dÀrför att han kÀnner mitt namn.
15 Han Äkallar mig, och jag skall svara honom; jag Àr med honom i nöden, jag skall rÀdda honom och lÄta honom komma till Àra.
16 Jag skall mÀtta honom med lÄngt liv och lÄta honom se min frÀlsning.»