3 Eder prydnad vare icke den utvÀrtes prydnaden, den som bestÄr i hÄrflÀtningar och pÄhÀngda gyllene smycken eller i eder klÀdedrÀkt.
4 Den vare fastmer hjÀrtats fördolda mÀnniska, smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgÀngliga vÀsende; ty detta Àr dyrbart inför Gud.
5 PÄ sÄdant sÀtt prydde sig ju ock fordom de heliga kvinnorna, de som satte sitt hopp till Gud och underordnade sig sina mÀn.
6 SÄ var Sara lydig mot Abraham och kallade honom »herre»; och hennes barn haven I blivit, om I gören vad gott Àr, och icke lÄten eder förskrÀckas av nÄgot.
7 Sammalunda skolen I ock, I mÀn, pÄ förstÄndigt sÀtt leva tillsammans med edra hustrur, dÄ ju hustrun Àr det svagare kÀrlet; och eftersom de Àro edra medarvingar till livets nÄd, skolen I bevisa dem all Àra, pÄ det att edra böner icke mÄ bliva förhindrade.
8 Varen slutligen alla endrÀktiga, medlidsamma, kÀrleksfulla mot bröderna, barmhÀrtiga, ödmjuka.