1 David rådgjorde med överbefälen och underbefälen och med alla furstarna.
2 Sedan sade David till hela Israels församling: "Om ni finner för gott och om detta är från Herren, vår Gud, låt oss då sända bud åt alla håll till våra övriga bröder över hela Israels land och dessutom till prästerna och leviterna i deras städer med utmarker, att de skall samlas hos oss.
3 Låt oss flytta vår Guds ark till oss, för i Sauls tid frågade vi inte efter den."
4 Hela församlingen svarade att man skulle göra så, ty alla tyckte att förslaget var gott.
5 David samlade då hela Israel, från Sihor i Egypten ända dit där vägen går till Hamat, för att hämta Guds ark från Kirjat-Jearim.
6 David drog med hela Israel upp till Baala, till Kirjat-Jearim, som hör till Juda, för att därifrån föra upp Guds, Herrens, ark, hans som tronar på keruberna och efter vilken den hade sitt namn.
7 De satte Guds ark på en ny vagn och förde bort den från Abinadabs hus. Det var Ussa och Ajo som körde vagnen.
8 David och hela Israel dansade inför Guds ansikte av all kraft till sånger och harpor, psaltare, pukor, cymbaler och trumpeter.
9 Men när de kom till Kidons tröskplats, räckte Ussa ut sin hand för att ta tag i arken, ty oxarna snavade.
10 Då upptändes Herrens vrede mot Ussa, och han slog honom därför att han hade räckt ut sin hand mot arken, så att han föll ner död där inför Gud.
11 Men David blev upprörd därför att Herren hade brutit ner Ussa och han kallade den platsen Peres-Ussa, som den heter än i dag.
12 David greps den dagen av sådan fruktan för Gud att han sade: "Hur skulle jag våga föra Guds ark till mig?"
13 Därför flyttade inte David in arken till sig i Davids stad, utan tog den avsides till gatiten Obed-Edoms hus.
14 Och Guds ark blev kvar i Obed-Edoms hus, hos hans familj, i tre månader. Och Herren välsignade Obed-Edoms hus och allt han ägde.