1 Jag uppmanar nu de Àldste bland er, jag som sjÀlv Àr en av de Àldste och vittne till Kristi lidanden och som ocksÄ har del i den hÀrlighet som kommer att uppenbaras:
2 var herdar för Guds hjord som finns hos er och vaka över den, inte av tvÄng utan av fri vilja, sÄ som Gud vill, inte för egen vinning utan med hÀngivet hjÀrta.
3 UpptrÀd inte som herrar över dem som kommit pÄ er lott, utan var föredömen för hjorden.
4 NÀr den högste herden uppenbarar sig skall ni fÄ hÀrlighetens segerkrans, som aldrig vissnar.
5 LikasÄ ni yngre, underordna er de Àldre. Och ni alla, klÀ er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud stÄr emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nÄd.
6 Ădmjuka er alltsĂ„ under Guds mĂ€ktiga hand, sĂ„ skall han upphöja er nĂ€r hans tid Ă€r inne.
7 Och kasta alla era bekymmer pÄ honom, ty han har omsorg om er.
8 Var nyktra och vaksamma. Er motstÄndare djÀvulen gÄr omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka.
9 Gör motstÄnd mot honom, orubbliga i tron, och tÀnk pÄ att era bröder hÀr i vÀrlden utstÄr samma lidanden.
10 All nÄds Gud, som har kallat er till sin eviga hÀrlighet i Kristus, han skall upprÀtta, stödja, styrka och befÀsta er, sedan ni en kort tid har lidit.
11 Hans Àr makten i evighet, amen.
12 Med hjÀlp av Silvanus, som jag hÄller för en trofast broder, skriver jag kortfattat till er för att förmana er och vittna om att detta Àr Guds sanna nÄd. StÄ fasta i den.
13 Församlingen i Babylon, utvald liksom ni, hÀlsar till er. Och det gör Àven min 'son' Markus.
14 HÀlsa varandra med kÀrlekens kyss. Frid vare med er alla i Kristus.