1 Filisteerna samlade sina hÀrar till strid. De samlades vid det Soko som hör till Juda och slog lÀger mellan Soko och Aseka, vid Efes-Dammin.
2 Saul och Israels mÀn hade ocksÄ samlats och slagit lÀger i Terebintdalen. De stÀllde upp sig till strid mot filisteerna.
3 Filisteerna stod pÄ berget vid ena sidan, och israeliterna stod pÄ berget vid andra sidan, sÄ att de hade dalen mellan sig.
4 DÄ kom en stridsman vid namn Goliat frÄn Gat fram ur filisteernas led. Han var sex alnar och ett kvarter lÄng.
5 PÄ huvudet hade han en kopparhjÀlm, och han var klÀdd i en fjÀllpansarskjorta - pansaret av koppar vÀgde femtusen siklar.
6 Han hade benskenor av koppar och bar ett kastspjut av koppar pÄ ryggen.
7 Skaftet pÄ spjutet liknade en vÀvbom och jÀrnspetsen pÄ spjutet vÀgde sexhundra siklar. Hans sköldbÀrare gick framför honom.
8 Och han stod och ropade till Israels hĂ€r: "Varför drar ni ut och stĂ€ller upp er till strid? Ăr inte jag en filistĂ© och ni Sauls tjĂ€nare? VĂ€lj ut Ă„t er en man som kan komma hit ner till mig.
9 Om han klarar av att strida mot mig och slÄ ner mig, skall vi vara era slavar. Men om jag besegrar och slÄr ner honom, skall ni vara vÄra slavar och tjÀna oss."
10 Filisteen fortsatte: "Jag har i dag hÄnat Israels hÀr. Skaffa fram nÄgon, sÄ att vi fÄr slÄss!"
11 NÀr Saul och hela Israel hörde vad filisteen sade, blev de förfÀrade och skrÀckslagna.
12 David var son till den efratit frÄn Betlehem i Juda som hette Isai och hade Ätta söner. Isai var pÄ Sauls tid en gammal man och hade nÄtt hög Älder.
13 Isais tre Àldsta söner hade dragit ut med Saul i kriget. Av dessa hans tre söner som dragit ut i kriget hette den förstfödde Eliab, hans andre son Abinadab och den tredje Samma.
14 David var den yngste. De tre Àldsta hade följt med Saul.
15 Men David gick ibland hem frÄn Saul och för att vakta sin fars fÄr i Betlehem.
16 Filisteen kom fram bÄde morgon och kvÀll. I fyrtio dagar kom han fram och stÀllde sig dÀr.
17 Nu sade Isai en gÄng till sin son David: "Var snÀll och tag en efa av dessa rostade ax och de hÀr tio bröden och spring med det till dina bröder i lÀgret.
18 De hÀr tio ostarna skall du ta med till deras befÀlhavare. Se efter om det stÄr vÀl till med dina bröder och tag med nÄgot livstecken frÄn dem.
19 Tillsammans med Saul och alla Israels mÀn Àr de i Terebintdalen och strider mot filisteerna."
20 David steg upp tidigt följande morgon. Han lÀmnade fÄren Ät en som skulle vakta dem och tog med sig det han skulle och gav sig i vÀg, sÄ som Isai hade sagt till honom. NÀr han kom fram till vagnborgen skulle hÀren just dra ut till strid, och den gav upp ett hÀrskri.
21 Israel och filisteerna stÀllde upp sig i slagordning mot varandra.
22 David lÀmnade ifrÄn sig sakerna han hade Ät trossvaktaren och skyndade bort till hÀren. NÀr han kom dit hÀlsade han pÄ sina bröder.
23 Medan han talade med dem, se, dÄ trÀdde stridsmannen som hette Goliat, filisteen frÄn Gat, fram ur filisteernas hÀr och talade pÄ samma sÀtt som förut. OcksÄ David hörde det.
24 NÀr Israels mÀn sÄg Goliat, blev de alla mycket rÀdda och flydde för honom.
25 Israels mÀn sade: "Ser ni den dÀr mannen som trÀder fram dÀr? Han kommer för att hÄna Israel. Men Ät den som slÄr ner honom skall kungen ge stor rikedom, ja, han skall fÄ kungens dotter och hans fars hus skall han göra skattefritt i Israel."
26 David frÄgade mÀnnen som stod bredvid honom: "Vad fÄr den som slÄr ner den dÀr filisteen och tar bort skammen frÄn Israel? Ty vem Àr denne oomskurne filisté, som vÄgar hÄna den levande Gudens hÀr?"
27 De upprepade dÄ för honom det som hade sagts och de sade: "Detta fÄr den som slÄr ner honom."
28 Hans Àldste bror Eliab hade hört hur han talade med mÀnnen och han blev rasande pÄ David och han sade: "Varför har du kommit hit? à t vem har du lÀmnat den lilla fÄrhjorden i öknen? Jag kÀnner ditt övermod och ditt hjÀrtas ondska. Det Àr för att se pÄ striden som du har kommit hit."
29 David svarade: "Vad har jag dÄ gjort? Det var ju bara en frÄga."
30 Sedan vÀnde han sig frÄn honom till en annan och frÄgade samma sak, och han fick samma svar som förut.
31 Man hade hört vad David sagt och berÀttade det för Saul, som lÀt hÀmta honom.
32 David sade till Saul: "Ingen bör tappa modet. Din tjÀnare skall gÄ och strida mot denne filisté."
33 Saul sade till David: "Inte kan du gÄ och strida mot denne filiste. Du Àr ju bara en ung pojke och han en krigare Ànda frÄn ungdomen."
34 Men David svarade: "Din tjÀnare har gÄtt i vall med sin fars fÄr. Om dÄ ett lejon eller en björn kom och tog bort ett fÄr av hjorden,
35 följde jag efter vilddjuret och slog ner det och rÀddade fÄret ur munnen pÄ det. Om vilddjuret dÄ reste sig upp mot mig, sÄ fattade jag det i manen och slog ner det och dödade det.
36 Din tjÀnare har slagit ner bÄde lejon och björn. Det skall gÄ denne oomskurne filisté sÄ som det gick vart och ett av dessa djur, för han har hÄnat den levande Gudens hÀr."
37 David sade vidare: " Herren, som rÀddade mig undan lejon och björn, han skall ocksÄ rÀdda mig frÄn den dÀr filisteen." DÄ sade Saul till David: "GÄ, och mÄ Herren vara med dig."
38 Och Saul klÀdde pÄ David sina egna klÀder och satte en kopparhjÀlm pÄ hans huvud och satte pÄ honom ett pansar.
39 David band Sauls svÀrd om sig utanpÄ klÀderna och försökte gÄ med det, för han hade aldrig provat pÄ nÄgot sÄdant. Men David sade till Saul: "Jag kan inte gÄ med det hÀr, för jag Àr inte van vid det." SÄ han lade av sig det.
40 Han tog sin stav i handen, valde ut Ät sig fem slÀta stenar ur bÀcken, lade dem i fickan pÄ sin herdevÀska och tog sin slunga i handen. SÄ gick han fram mot filisteen.
41 Samtidigt gick filisteen framÄt och kom allt nÀrmare David, och hans sköldbÀrare gick framför honom.
42 DÄ filisteen sÄg upp och fick se David, föraktade han honom, för David var bara en pojke, rödkindad och vacker.
43 Han sade till David: "Menar du att jag Àr en hund, eftersom du kommer mot mig med kÀppar?" Och han förbannade David med hjÀlp av sina gudar.
44 Sedan sade filisteen till David: "Kom hit till mig, sÄ skall jag ge ditt kött Ät himlens fÄglar och markens djur."
45 David svarade filisteen: "Du kommer mot mig med svÀrd och spjut och lans, jag kommer mot dig i Herren Sebaots namn. Han Àr Gud för Israels hÀr som du har hÄnat.
46 Herren skall denna dag överlÀmna dig i min hand och jag skall slÄ ner dig och ta huvudet av dig. Jag skall denna dag ge de filisteiska krigarnas döda kroppar Ät himlens fÄglar och Ät jordens vilda djur. Och hela vÀrlden skall förstÄ att Israel har en Gud.
47 Hela denna skara skall förstÄ att det inte Àr genom svÀrd och spjut som Herren rÀddar. Striden Àr Herrens, och han skall ge er i vÄr hand."
48 NÀr nu filisteen gick framÄt och nÀrmade sig David, sprang David snabbt fram mot hÀren för att möta filisteen.
49 David stack sin hand i vÀskan och tog fram en sten ur den, slungade den och trÀffade filisteen i pannan. Stenen trÀngde in i pannan, sÄ att han föll omkull med ansiktet mot jorden.
50 SÄ övervann David filisteen med slunga och sten och dödade honom utan nÄgot svÀrd i sin hand.
51 Och David sprang fram och stÀllde sig över filisteen, grep tag i hans svÀrd och drog ut det ur skidan, dödade honom och högg av honom huvudet.NÀr filisteerna sÄg att deras kÀmpe var död, flydde de.
52 Men Israels och Juda mÀn bröt upp, upphÀvde ett hÀrskri och förföljde filisteerna Ànda till dess man nÀrmade sig Gaj och Ànda till Ekrons portar. Filisteer föll och lÄg slagna pÄ vÀgen till Saarajim och sedan Ànda till Gat och Ekron.
53 NÀr sÄ israeliterna hÀftigt hade förföljt filisteerna, vÀnde de tillbaka och plundrade deras lÀger.
54 David tog filisteens huvud och förde det till Jerusalem, men hans vapen lade han i sitt tÀlt.
55 NÀr Saul sÄg David gÄ ut mot filisteen, sade han till överbefÀlhavaren Abner: "Vems son Àr egentligen denne pojke, Abner?" Abner svarade: "SÄ sant du lever, o konung, jag vet inte."
56 DÄ sade kungen: "FrÄga vems son denne unge man Àr."
57 NÀr David ÄtervÀnde sedan han slagit filisteen, tog Abner honom med sig och förde honom inför Saul. Filisteens huvud hade han i handen.
58 DÄ sade Saul till honom: "Vems son Àr du, unge man?" David svarade: "Son till din tjÀnare Isai frÄn Betlehem."