1 I Jehus sjunde regeringsÄr blev Joas kung, och han regerade i fyrtio Är i Jerusalem. Hans mor hette Sibja och var frÄn Beer-Sheba.
2 Joas gjorde det som var rÀtt i Herrens ögon, sÄ lÀnge prÀsten Jojada undervisade honom.
3 Men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att offra och tÀnda offereld pÄ höjderna.
4 Joas sade till prÀsterna: "Alla pengar som kommer in till Herrens hus som heliga gÄvor, gÄngbara pengar, sÄdana som utgör lösen för personer efter det vÀrde som bestÀms för var och en, och alla pengar som nÄgon av sitt hjÀrta manas att bÀra till Herrens hus,
5 dem skall prÀsterna ta emot, var och en av sina bekanta och de skall rusta upp vad som Àr förfallet pÄ Herrens hus, överallt dÀr det finns nÄgot förfallet."
6 Men i kung Joas tjugotredje regeringsÄr hade prÀsterna Ànnu inte rustat upp vad som var förfallet pÄ huset.
7 DÄ kallade Joas till sig prÀsten Jojada och de övriga prÀsterna och sade till dem: "Varför rustar ni inte upp vad som Àr förfallet pÄ huset? Nu fÄr ni inte lÀngre ta emot pengar av era bekanta, utan ni skall ge dem till underhÄllet av huset."
8 PrÀsterna samtyckte till att inte ta emot pengar av folket och att inte heller sjÀlva rusta upp vad som var förfallet pÄ huset.
9 DÄ tog prÀsten Jojada en kista och borrade ett hÄl i locket och stÀllde den bredvid altaret, pÄ högra sidan nÀr man gÄr in i Herrens hus. PrÀsterna som höll vakt vid tröskeln lade dit alla pengar som flöt in till Herrens hus.
10 SÄ snart de mÀrkte att det fanns mycket pengar i kistan, gick kungens sekreterare dit upp tillsammans med översteprÀsten, och de samlade in och rÀknade de pengar som fanns i Herrens hus.
11 Sedan överlÀmnades de uppvÀgda pengarna till de mÀn som arbetade som tillsyningsmÀn vid Herrens hus. Dessa betalade ut pengarna till de timmermÀn och byggnadsarbetare som arbetade pÄ Herrens hus
12 och till murarna och stenhuggarna. Pengarna anvÀndes ocksÄ till inköp av trÀvirke och huggen sten för att rusta upp det som var förfallet pÄ Herrens hus, ja, till alla utgifter för att rusta upp huset.
13 Men man gjorde inte silverfat för Herrens hus, inte heller knivar, skÄlar, trumpeter eller andra föremÄl av guld eller silver för de pengar som flöt in till Herrens hus,
14 utan man gav dem till arbetarna för att dessa skulle rusta upp huset.
15 Man höll inte nÄgon rÀkenskap med de mÀn som pengarna överlÀmnades till för att de skulle ge dem till arbetarna, utan de fick handla pÄ heder och tro.
16 Men skuldofferspengarna och syndofferspengarna gick inte till Herrens hus utan tillföll prÀsterna.
17 Vid den tiden drog Hasael, kungen i Aram, upp och belÀgrade Gat och intog det. DÀrefter tÄgade Hasael upp mot Jerusalem.
18 DÄ tog Joas, Juda kung, allt vad hans fÀder Josafat, Joram och Ahasja, Juda kungar, hade helgat Ät Herren och vad han sjÀlv hade helgat Ät Herren och allt guld som fanns i skattkamrarna i Herrens hus och i kungshuset och sÀnde det till Hasael, kungen i Aram, som dÄ lÀmnade Jerusalem i fred.
19 Vad som mer finns att sÀga om Joas och allt vad han gjorde, det Àr skrivet i Juda kungars krönika.
20 Hans tjÀnare gjorde uppror och anstiftade en sammansvÀrjning och dödade Joas i Millobyggnaden som strÀcker sig ner mot Silla.
21 Det var hans tjÀnare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slog honom till döds. Man begravde honom hos hans fÀder i Davids stad. Hans son Amasja blev kung efter honom.