1 Profeten Elisa kallade till sig en av profetlÀrjungarna och sade till honom: "SpÀnn bÀltet om livet och tag den hÀr oljeflaskan med dig och gÄ till Ramot i Gilead.
2 NÀr du har kommit dit, sök dÄ upp Jehu, son till Josafat, son till Nimsi. GÄ in till honom och bed honom resa sig upp, dÀr han sitter bland sina bröder, och för in honom i den innersta kammaren.
3 Tag oljeflaskan och gjut olja pĂ„ hans huvud och sĂ€g: SĂ„ sĂ€ger Herren: Jag har smort dig till kung över Israel. Ăppna sedan dörren och fly utan att dröja."
4 Den unge mannen, profetens tjÀnare, gav sig i vÀg till Ramot i Gilead.
5 NĂ€r han kom dit fick han se hĂ€rens befĂ€lhavare sitta dĂ€r. Han sade till honom: "Ăverste, jag har ett Ă€rende till dig." Jehu frĂ„gade: "Till vem av oss alla hĂ€r?" Han svarade: "Till dig, överste."
6 DÄ reste han sig och gick in i huset. ProfetlÀrjungen göt olja pÄ hans huvud och sade till honom: "SÄ sÀger Herren, Israels Gud: Jag har smort dig till kung över Herrens folk, över Israel.
7 Du skall förgöra Ahabs, din herres, hus. Ty jag skall pÄ Isebel hÀmnas mina tjÀnare profeternas blod, ja, alla Herrens tjÀnares blod.
8 Hela Ahabs hus skall utrotas. Jag skall utrota alla av mankön i Ahabs hus, bÄde smÄ och stora i Israel.
9 Jag skall göra med Ahabs hus, som jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus och som jag gjorde med Bashas, Ahias sons, hus.
10 Hundarna skall Àta upp Isebel pÄ Jisreels ÄkerfÀlt, och ingen skall begrava henne." DÀrefter öppnade han dörren och flydde.
11 NÀr Jehu kom tillbaka ut till sin herres tjÀnare, frÄgade man honom: "Allt stÄr vÀl rÀtt till? Varför kom denne galning till dig?" Han svarade dem: "Ni kÀnner ju den mannen och hur han pratar."
12 Men de sade: "Du försöker lura oss. SÀg som det Àr." DÄ sade han: "SÄ och sÄ sade han till mig: SÄ sÀger Herren: Jag har smort dig till kung över Israel."
13 DÄ tog var och en av dem genast sin mantel och lade den under honom pÄ trappan. De blÄste i hornet och ropade: "Jehu Àr kung!"
14 Jehu, son till Josafat, son till Nimsi, anstiftade en sammansvÀrjning mot Joram. Joram hade med hela Israel legat vid Ramot i Gilead för att försvara det mot Hasael, kungen i Aram.
15 Men kung Joram hade vÀnt tillbaka till Jisreel för att lÀka de sÄr som arameerna hade tillfogat honom under hans strid mot Hasael, kungen i Aram. Och Jehu sade: "Om ni vill det, sÄ lÄt inte nÄgon slippa ut ur staden som sedan kan gÄ och berÀtta detta i Jisreel."
16 Jehu steg upp i sin vagn och for till Jisreel, ty Joram lÄg sjuk dÀr, och Ahasja, Juda kung, hade farit dit för att besöka Joram.
17 NĂ€r vĂ€ktaren, som stod pĂ„ tornet i Jisreel, fick se Jehu komma med sitt följe, sade han: "Jag ser ett följe." DĂ„ befallde Joram att man skulle sĂ€nda en ryttare att möta dem och frĂ„ga: Ăr det fred?
18 Ryttaren red mot Jehu och sade: "Kungen frÄgar: Allt stÄr vÀl rÀtt till?" DÄ svarade Jehu: "Vad har du med det att göra? VÀnd om och följ efter mig." VÀktaren rapporterade: "Den du skickade i vÀg har hunnit fram till dem, men han kommer inte tillbaka."
19 DÄ sÀnde han en annan ryttare. NÀr denne hade hunnit fram till dem sade han: "Kungen frÄgar: Allt stÄr vÀl rÀtt till?" Jehu svarade: "Vad har du med det att göra? VÀnd om och följ efter mig."
20 VÀktaren meddelade pÄ nytt: "Han har hunnit fram till dem, men han kommer inte tillbaka. De kör som Jehu, Nimsis son, kör, för han kör som en galning."
21 DÄ sade Joram: "SpÀnn för." Och man spÀnde för hans vagn. Joram, Israels kung, och Ahasja, Juda kung, for ut, var och en i sin vagn. De for för att möta Jehu, och de trÀffade honom pÄ jisreeliten Nabots Äkerstycke.
22 NÀr Joram fick se Jehu sade han: "Allt stÄr vÀl rÀtt till, Jehu?" Denne svarade: "Hur skulle det kunna göra det sÄ lÀnge som din mor Isebels avgudavÀsen och hennes mÄnga trolldomskonster finns kvar?"
23 DÄ vÀnde Joram vagnen och flydde, medan han ropade till Ahasja: "FörrÀderi, Ahasja!"
24 Men Jehu hade tagit bÄgen i sin hand och sköt Joram i ryggen, sÄ att pilen gick ut genom hjÀrtat, och han sjönk ner i sin vagn.
25 Sedan sade han till sin officer Bidkar: "Tag honom och kasta ut honom pÄ jisreeliten Nabots Äker. Kom ihÄg hur du och jag red bredvid varandra bakom hans far Ahab och hur Herren uttalade följande profetia om honom:
26 Sannerligen, i gÄr sÄg jag Nabots och hans söners blod, sÀger Herren. Just pÄ denna Äker skall jag vedergÀlla dig, sÀger Herren. Tag honom dÀrför nu och kasta honom hÀr pÄ Äkern enligt Herrens ord."
27 NÀr Ahasja, Juda kung, sÄg detta, flydde han mot trÀdgÄrdshuset. Men Jehu satte efter honom och ropade. "Döda ocksÄ honom i vagnen." SÄ skedde ocksÄ pÄ Gurhöjden vid Jibleam. Men han flydde till Megiddo och dog dÀr.
28 Sedan förde hans tjÀnare honom i vagnen till Jerusalem. Man begravde honom i hans grav hos hans fÀder i Davids stad.
29 Och Ahasja hade blivit kung över Juda i Jorams, Ahabs sons, elfte regeringsÄr.
30 SÄ kom Jehu till Jisreel. NÀr Isebel fick höra detta, sminkade hon sig kring ögonen och smyckade sitt huvud och sÄg ut genom fönstret.
31 NÀr Jehu kom in genom porten ropade hon: "StÄr allt rÀtt till, du Simri, som har mördat din herre?"
32 Han sÄg upp mot fönstret och sade: "Vem stÄr pÄ min sida? Vem?" DÄ tittade tvÄ eller tre hovmÀn ner pÄ honom.
33 Han sade: "Kasta ner henne!" De kastade dÄ ner henne, sÄ att hennes blod stÀnkte pÄ vÀggen och pÄ hÀstarna. Och han körde över henne.
34 DÀrefter gick Jehu in och Ät och drack. Sedan sade han: "Tag rÀtt pÄ henne, den förbannade, och begrav henne. Hon Àr ju en kungadotter."
35 Men nÀr de gick för att begrava henne, fann de ingenting annat Àn huvudskÄlen, fötterna och hÀnderna kvar av henne.
36 De vÀnde tillbaka och berÀttade detta för Jehu. DÄ sade han: "Detta Àr vad Herren talade genom sin tjÀnare tisbiten Elia, nÀr han sade: PÄ Jisreels ÄkerfÀlt skall hundarna Àta upp Isebels kött.
37 Isebels döda kropp skall ligga som gödsel pÄ marken pÄ Jisreels ÄkerfÀlt, sÄ att ingen skall kunna sÀga: Detta Àr Isebel."