1 David sjöng till Herren denna sÄng, nÀr Herren hade rÀddat honom frÄn alla hans fiender och ur Sauls vÄld.
2 Han sade:Herre, mitt bergfÀste,min borg och min rÀddare,
3 min Gud, min tillflykts klippa,min sköld och min frÀlsnings horn,mitt vÀrn och min tillflykt,min frÀlsare, du som frÀlsar mig frÄn vÄldet.
4 Till Herren, den högtlovade, ropar jag,och frÄn mina fiender blir jag rÀddad.
5 Dödens vÄgor omgav mig,fördÀrvets strömmar förskrÀckte mig.
6 Dödsrikets band omslöt mig,dödens snaror föll över mig.
7 I min nöd Äkallade jag Herren,till min Gud ropade jag.FrÄn sitt tempel hörde han min röst,mitt rop nÄdde hans öron.
8 DÄ skakade jorden och bÀvade,himlens grundvalar darrade,de skakade, ty hans vrede var upptÀnd.
9 Rök steg upp frÄn hans nÀsa,förtÀrande eld frÄn hans mun,eldsglöd ljungade frÄn honom.
10 Han sÀnkte himlen och for ner,mörka moln var under hans fötter.
11 Han for pÄ keruben och flög,han svÀvade fram pÄ vindens vingar.
12 Han gjorde mörker till hyddor som omslöt honom,vattenmassor, tjocka moln.
13 Ur glansen framför honom flammade klot av eld.
14 Herren dundrade frÄn himlen,den Högste lÀt höra sin röst.
15 Han sköt pilar och skingrade dem,blixtar och förvirrade dem.
16 Havets bÀddar kom i dagen,jordens grundvalar blev synliga,genom Herrens nÀpst,för hans vredes stormvind.
17 Han rÀckte ut sin hand frÄn höjdenoch grep tag i mig,han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Han rÀddade mig frÄn min starke fiende,frÄn dem som hatade mig,ty de var mig för starka.
19 De överföll mig pÄ min olyckas dag,men Herren blev mitt stöd.
20 Han förde mig ut pÄ rymlig plats,han rÀddade mig, ty han har mig kÀr.
21 Herren gjorde vÀl med mig efter min rÀttfÀrdighet,efter mina hÀnders renhet lönade han mig.
22 Ty jag höll mig pÄ Herrens vÀgar,jag avföll ej frÄn min Gud i ogudaktighet.
23 Alla hans domslut hade jag för ögonen,och hans stadgar lÀt jag inte vika ifrÄn mig.
24 Jag var fullkomlig inför honomoch tog mig till vara för synd.
25 DÀrför har Herren lönat mig efter min rÀttfÀrdighet,efter min renhet inför hans ögon.
26 Mot den trogne visar du dig trofast,mot den fullkomlige visar du dig fullkomlig.
27 Mot den rene visar du dig ren,men mot den falske visar du dig vrÄng.
28 Du frÀlsar ett betryckt folk,men dina ögon Àr emot de stolta,du ödmjukar dem.
29 Ty du, Herre, Àr min lampa,Herren gör mitt mörker ljust.
30 Med dig kan jag slÄ ner fiendehÀrar,med min Gud stormar jag murar.
31 Guds vÀg Àr fullkomlig.Herrens tal Àr rent.Han Àr en sköld för alla som flyr till honom.
32 Ty vem Àr Gud förutom Herren,vem Àr en klippa utom vÄr Gud?
33 Gud Àr mitt starka vÀrn,han leder den fullkomlige pÄ hans vÀg,
34 Du gör mina fötter som hindensoch stÀller mig pÄ mina höjder.
35 Du lÀr mina hÀnder att strida,mina armar att spÀnna kopparbÄgen.
36 Du ger mig din frÀlsnings sköld,ditt saktmod gör mig stor.
37 Du gör plats för mina steg dÀr jag gÄr,mina fötter vacklar inte.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem.Jag vÀnde inte tillbaka,förrÀn jag hade gjort slut pÄ dem.
39 Jag gjorde slut pÄ dem, jag slog dem,och de reste sig inte,de föll under mina fötter.
40 Du utrustade mig med kraft till striden,du böjde mina motstÄndare under mig.
41 Mina fiender drev du pÄ flykten för mig,dem som hatade mig förgjorde jag.
42 De sÄg sig omkring, men dÀr fanns ingen rÀddare,till Herren, men han svarade dem inte.
43 Jag stötte sönder dem till stoft pÄ marken,jag krossade dem och trampade pÄ dem som smuts pÄ gatan.
44 Du rÀddade mig ur mitt folks strider,du bevarade mig till ett huvud för hednafolk,folkslag jag inte kÀnde blev mina tjÀnare.
45 FrÀmlingar kom krypande för mig,sÄ snart de hörde talas om mig lydde de mig.
46 FrÀmlingarnas mod vissnade bort,med bÀvan övergav de sina fÀsten.
47 Herren lever! VÀlsignad vare min klippa,upphöjd vare Gud, min frÀlsnings klippa.
48 Gud, du har givit mig hÀmndoch lagt folken under mig.
49 Du har fört mig ut frÄn mina fienderdu har upphöjt mig över mina motstÄndare,och rÀddat mig frÄn vÄldsmÀn.
50 DÀrför vill jag tacka dig bland hednafolken, Herre,och lovsjunga ditt namn.
51 Ty du ger din kung stor seger,du handlar nÄdigt mot din smorde,mot David och hans efterkommande till evig tid.