Apocalipse 11

1 En mÀtstÄng som liknade en stav gavs Ät mig med orden: "StÄ upp och mÀt Guds tempel och altaret och dem som tillber dÀr inne.

2 Men utelÀmna templets yttre gÄrd och mÀt den inte, eftersom den Àr given Ät hedningarna, och den heliga staden skall de trampa under fötterna i fyrtiotvÄ mÄnader.

3 Och jag skall befalla mina tvÄ vittnen att profetera under ettusen tvÄhundrasextio dagar, klÀdda i sÀcktyg."

4 Dessa Àr de tvÄ olivtrÀden och de tvÄ ljusstakarna som stÄr inför jordens Herre.

5 Om nÄgon vill skada dem, kommer eld ur deras mun och förtÀr deras fiender. Ja, om nÄgon vill skada dem mÄste han dödas pÄ det sÀttet.

6 De har makt att stÀnga himlen, sÄ att det inte regnar under de dagar de profeterar. De har makt att förvandla vattnen till blod och att slÄ jorden med alla slags plÄgor sÄ ofta de vill.

7 Och nÀr de har fullgjort sitt vittnesbörd, skall vilddjuret som kommer upp frÄn avgrunden strida mot dem och besegra och döda dem.

8 Deras döda kroppar kommer att bli liggande pÄ gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten, den stad dÀr deras Herre ocksÄ blev korsfÀst.

9 MÀnniskor av olika folk och stammar och sprÄk och folkslag ser deras döda kroppar i tre och en halv dagar, och de tillÄter inte att kropparna lÀggs i nÄgon grav.

10 Och jordens invÄnare glÀder sig över dem och jublar och skickar gÄvor till varandra, ty dessa bÄda profeter har plÄgat dem som bor pÄ jorden.

11 Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande frÄn Gud in i dem, och de stod upp, och de som sÄg dem blev skrÀckslagna.

12 Och de hörde en stark röst frÄn himlen sÀga till dem: "Kom hit upp!" Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender sÄg dem.

13 I samma stund blev det en stor jordbÀvning, och en tiondel av staden störtade samman. Sju tusen mÀnniskor dödades vid jordbÀvningen. De övriga greps av skrÀck och Àrade himlens Gud.

14 Det andra veropet Àr över. Se, det tredje kommer snart.

15 Den sjunde Àngeln blÄste i sin basun. DÄ hördes i himlen starka röster som sade:"HerravÀldet över vÀrlden tillhör nu vÄr Herreoch hans Smorde, och han skall vara konungi evigheternas evigheter."

16 Och de tjugofyra Àldste som satt pÄ sina troner inför Gud, föll ner pÄ sina ansikten och tillbad Gud

17 och sade:"Vi tackar dig, Herre Gud, du AllsmÀktige,du som Àr och som var, för att du har tagit makten,din stora makt, och trÀtt fram som konung.

18 Folken vredgades, och din vredes dag har kommit,tiden nÀr de döda skall dömas och nÀr du skall lönadina tjÀnare profeterna och de heliga och dem somfruktar ditt namn, smÄ och stora, och dÄ du skall fördÀrva demsom fördÀrvar jorden."

19 Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dÄn och Äska, jordbÀvning och stora hagel.