Daniel 3

1 Kung Nebukadnessar lÀt göra en staty av guld, sextio alnar hög och sex alnar bred. Den lÀt han stÀlla upp pÄ DuraslÀtten i Babels hövdingdöme.

2 Sedan sÀnde han bud och kallade samman satraper, landshövdingar och stÄthÄllare, fogdar, skattmÀstare, domare, lagtolkare och alla andra makthavare i hövdingdömena, för att de skulle komma till invigningen av den staty kung Nebukadnessar hade lÄtit stÀlla upp.

3 DÄ samlades satraperna, landshövdingarna och stÄthÄllarna, fogdarna, skattmÀstarna, domarna, lagtolkarna och alla andra makthavare i hövdingdömena till invigningen av den staty som kung Nebukadnessar hade lÄtit stÀlla upp. NÀr de stod framför den,

4 utropade en hÀrold med hög röst: "Detta Àr befallningen till er, ni folk och stammar och tungomÄl:

5 NÀr ni hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, sÀckpipor och alla andra slags instrument, skall ni falla ner och tillbe den staty av guld som kung Nebukadnessar har lÄtit stÀlla upp.

6 Men den som inte faller ner och tillber, han skall genast kastas i den brinnande ugnen."

7 SÄ snart allt folket hörde ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare och alla andra slags instrument föll de ner, alla folk, stammar och tungomÄl, och tillbad den staty av guld som kung Nebukadnessar hade lÄtit stÀlla upp.

8 Men strax dÀrefter kom nÄgra kaldeiska mÀn fram och anklagade judarna.

9 De tog till orda och sade till kung Nebukadnessar: "MÄ konungen leva för evigt!

10 Konungen har befallt att alla mÀnniskor skall falla ner och tillbe statyn av guld, nÀr de hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, sÀckpipor och alla andra slags instrument,

11 och att var och en som inte faller ner och tillber skall kastas i den brinnande ugnen.

12 Men nu finns hÀr nÄgra judiska mÀn, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, som du har satt att förvalta Babels hövdingdöme. Dessa mÀn sÀtter sig över ditt pÄbud, o konung. De dyrkar inte dina gudar och tillber inte den staty av guld som du har lÄtit stÀlla upp."

13 DÄ befallde Nebukadnessar i vrede och förbittring att man skulle föra fram Sadrak, Mesak och Abed-Nego. NÀr man hade fört fram dem inför kungen

14 sade Nebukadnessar till dem: "Är det sant att ni, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, inte dyrkar mina gudar och inte tillber den staty av guld som jag har lĂ„tit stĂ€lla upp?

15 Allt Àr nu vÀl om ni faller ner och tillber den staty som jag har lÄtit göra, nÀr ni hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, sÀckpipor och alla andra slags instrument. Men om ni inte tillber, skall ni i samma stund kastas i den brinnande ugnen, och vilken gud skall dÄ kunna rÀdda er ur mina hÀnder?"

16 DÄ svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego kungen: "O Nebukadnessar, vi behöver inte svara dig pÄ detta.

17 Om det blir sÄ, Àr vÄr Gud, som vi dyrkar, mÀktig att befria oss ur den brinnande ugnen och att befria oss ur din hand, o konung.

18 Men om inte, sÄ skall du veta, o konung, att vi ÀndÄ inte dyrkar dina gudar och att vi inte vill tillbe den staty av guld som du har lÄtit stÀlla upp."

19 DÄ fylldes Nebukadnessar av vrede mot Sadrak, Mesak och Abed-Nego, sÄ att hans ansiktsuttryck förvandlades. Han befallde att man skulle göra ugnen sju gÄnger hetare Àn man nÄgonsin hade sett den vara.

20 Och han befallde nÄgra av de starkaste mÀnnen i hans hÀr att binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen.

21 SÄ bands dessa iförda sina underklÀder, livrockar, mössor och andra klÀder och kastades i den brinnande ugnen.

22 Men eftersom kungens befallning hade varit sÄ strÀng och ugnen dÀrför hade blivit oerhört starkt upphettad, blev de mÀn som förde Sadrak, Mesak och Abed-Nego dit upp sjÀlva dödade av eldslÄgorna,

23 nÀr de kastade de tre mÀnnen Sadrak, Mesak och Abed-Nego bundna i den brinnande ugnen.

24 DÄ blev kung Nebukadnessar förskrÀckt. Han steg hastigt upp och frÄgade sina rÄdsherrar: "Var det inte tre mÀn vi band och kastade i elden?" De svarade kungen: "Jo visst, o konung."

25 DĂ„ sade han: "ÄndĂ„ ser jag nu fyra mĂ€n som gĂ„r lösa och lediga inne i elden, och de Ă€r helt oskadda. Och den fjĂ€rde ser ut som en gudason."

26 Sedan gick Nebukadnessar fram till den brinnande ugnens öppning och ropade: "Sadrak, Mesak och Abed-Nego, ni den högste Gudens tjÀnare, kom ut, kom hit!" DÄ gick Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden.

27 Och satraperna, landshövdingarna, stÄthÄllarna och kungens rÄdsherrar samlades dÀr och sÄg att elden inte hade haft nÄgon makt över mÀnnens kroppar och att hÄret pÄ deras huvuden inte hade svetts och att deras klÀder inte skadats. Man kunde inte ens kÀnna att de luktade brÀnt.

28 Nebukadnessar tog dÄ till orda och sade: "Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som sÀnde sin Àngel och rÀddade sina tjÀnare. De förtröstade sÄ pÄ honom att de övertrÀdde kungens befallning och vÄgade sina liv för att inte tvingas dyrka eller tillbe nÄgon annan gud Àn sin egen Gud.

29 HÀrmed befaller jag nu att vem det vara mÄ av alla folk och stammar och tungomÄl, som sÀger nÄgot ovÀrdigt om Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, han skall slitas i stycken, och hans hus skall göras till en sophög. För det finns ingen Gud som kan hjÀlpa sÄ som han."

30 DÀrefter lÀt kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego fÄ stor Àra och makt i Babels hövdingdöme. Kung Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomÄl som finns pÄ hela jorden. Jag önskar er fred och framgÄng. Jag finner för gott att hÀrmed kungöra de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig. Stora Àr hans tecken,mÀktiga hans under.Hans rike Àr ett evigt rike,hans vÀlde varar frÄn slÀkte till slÀkte.