1 PÄ Ahasveros tid - den Ahasveros som regerade över etthundratjugosju provinser frÄn Indien till Nubien -
2 medan kung Ahasveros satt pÄ kungatronen i Susans borg hÀnde följande:
3 Under sitt tredje regeringsÄr gjorde han ett gÀstabud för alla sina furstar och tjÀnare. Persiens och Mediens befÀlhavare, hans förnÀmsta mÀn och furstarna i provinserna var samlade hos honom.
4 Under etthundraÄttio dagar lÀt han dem se sin kungliga hÀrlighet och rikedom, sin stora glans och prakt.
5 NÀr de dagarna var över, gjorde kungen ett sju dagar lÄngt gÀstabud för allt folk som fanns i Susans borg, frÄn den störste till den minste, i den inhÀgnade trÀdgÄrd som hörde till kungapalatset.
6 DÀr hÀngde linne, bomull och mörkblÄtt tyg, uppsatt med vita och purpurröda snören i ringar av silver och pÄ pelare av vit marmor. Soffor av guld och silver stod pÄ ett golv med inlÀggningar av grön och vit marmor och med pÀrlglÀnsande och svart sten.
7 Dryckerna sattes fram i guldkÀrl, inget var det andra likt, och kungligt vin fanns i mÀngd sÄ som det anstÄr en kung.
8 NÀr man drack gÀllde den regeln att ingen fick tvingas, ty kungen hade befallt alla sina hovmÀstare att de skulle rÀtta sig efter vars och ens önskan.
9 Samtidigt gjorde ocksÄ drottning Vasti ett gÀstabud för kvinnorna i kung Ahasveros kungliga palats.
10 Den sjunde dagen, nÀr kungens hjÀrta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bizzeta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar och Karkas, de sju hovmÀn som tjÀnstgjorde hos kung Ahasveros,
11 att de skulle föra drottning Vasti inför kungen, med sin kungliga krona pÄ huvudet, för att han skulle lÄta folken och furstarna se hennes skönhet, ty hon var vacker att se pÄ.
12 Men drottning Vasti vÀgrade att komma, fast kungen genom sina hovmÀn hade befallt henne det. DÄ blev kungen mycket vred och rasande.
13 Kungen frÄgade dÄ de vise mÀn som hade kunskap om tiderna. Kungens Àrenden brukade nÀmligen lÀggas fram för alla som var kunniga i lag och rÀtt,
14 och vid sin sida hade han Karsena, Setar, Admata, Tarsis, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien som var kungens nÀrmaste mÀn och som hade frÀmsta platsen i riket.
15 Han frÄgade dem: "Vad skall man enligt lag göra med drottning Vasti, dÄ hon inte har gjort vad konung Ahasveros befallde genom hovmÀnnen?"
16 Memukan svarade inför kungen och furstarna: "Det Àr inte bara mot konungen som drottning Vasti har handlat illa, utan mot alla furstar och alla folk i alla konung Ahasveros provinser.
17 Det drottningen har gjort skall komma ut bland alla kvinnor och leda till att de föraktar sina mÀn, och de kan nu sÀga: Konung Ahasveros befallde att man skulle föra drottning Vasti inför honom, men hon kom inte.
18 Redan idag skall furstinnorna i Persien och Medien, nÀr de fÄr höra vad drottningen har gjort, sÀga samma sak till alla konungens furstar, och det kommer att bli förakt och förbittring utan Ànde.
19 Om konungen finner för gott, lÄt dÄ ett kungligt pÄbud gÄ ut och lÄt det skrivas in i Persiens och Mediens lagar, sÄ att det inte kan Àndras, att Vasti inte mer fÄr komma inför konung Ahasveros. Och mÄ konungen ge hennes kungliga vÀrdighet Ät nÄgon annan som Àr bÀttre Àn hon.
20 NÀr den förordning som konungen upprÀttar blir kÀnd i hela hans rike, sÄ stort det Àr, skall alla kvinnor visa aktning för sina mÀn, frÄn den störste till den minste."
21 Kungen och furstarna fann detta förslag gott och kungen gjorde som Memukan hade sagt.
22 Skrivelser sÀndes till alla kungens provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk pÄ dess eget sprÄk, med innebörden att varje man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks sprÄk.